onsdag 30 maj 2012

Agnes 4 månader

Igår blev Agnes fyra månader gammal. Lilla gumman är plötsligt inte riktigt miniliten mera. I lördags då jag var på möhippa största delen av dagen fick jag ett meddelande av Frank att hon inte längre hålls på rygg. Hon hade snajat att det är roligt att vända sig från rygg till mage och sedan lördagen har det varit den stora grejen och hon vänder sig numera omedelbart man lägger ner henne på ryggen. Rätt länge orkar hon också ligga på magen och musklerna har fort blivit starka eftersom den bara är på mage hon vill vara. Hon stöder sig både på armbågarna och stunder också med raka armar. Mellan varven lägger hon ner huvet och sprattlar som en galning med både armar och ben. Det ser ut som att hon kämpar för att komma framåt men blir frustrarad då det inte lyckas.

Hon har också blivit duktigare på att greppa sina leksaker med händerna och föra dem till munnen. Allt ska numera smakas på. Hon har börjat dregla så mycket att jag anar att det inte tar länge före de första tänderna dyker upp.

Omgivningen följer hon med mer och mer noga. Cafu har blivit mera intressant och hon skrattade högt häromdagen då han kom springande med sin boll. De kommer nog bli goda vänner ännu dessa två.

Busy

Jag har varit lite busy den senaste tiden. Självklart är det Agnes som upptar största delen av min tid och så har jag även hunnit träffa vänner och varit en heldag på möhippa. Men framförallt har jag varit busy med att läsa. Jag har nu plöjt igenom alla böcker skrivna av Camilla Läckberg. Nu känns det både tomt och lite skönt. Jag har nämligen inte kunnat sluta utan har läst varje liten stund Agnes har sovit. Nu kanske jag kan fokusera på någonting annat också och eventuellt få gjort någonting här hemma.


De uppmärksamma och insatta i serien om Fjällbacka märker säkert att det saknas en bok. Den lånade jag av en vän och har återlämnats.

Jag rekommenderar uppenbarligen böckerna. Och gärna att man läser dem i kronologisk ordning. Jag har nästan lust att börja om från början. Men bara nästan.

måndag 21 maj 2012

Spratel


Agnes svängde sig alltså från mage till rygg för ett tag sedan. Förra veckan svängde hon sig också från rygg till mage. Men, hon har bara vänt sig en respektive två gånger. Lite som att hon konstaterat att "jaha, det här kan jag också göra men det är mycket skönare att bara ligga stilla". Eller riktigt stilla ligger hon inte precis utan sprattlar och griper efter leksaker men några större försök att svänga sig gör hon inte. Jag följer med spänning med och undrar när hon tänker komma igång med svängandet riktigt ordentligt. Inte för att det är någon brådska, jag kommer nog minsann hinna springa efter henne då hon börjar krypa och springa omkring.

Rätt bra trivs hon iallafall på golvet nuförtiden -då hon är pigg och mätt.


söndag 20 maj 2012

Det där med kläder




Det var en jobbig vecka efter vaccineringen men nu är vi back on track igen.

Jag njuter enormt av den underbara vädret varje gång jag är ute. Äntligen känns det som sommar. Dock är det återigen knepigt att veta hur man ska klä en liten bebis. Vi har använt polarn och pyrets windstopper overall mycket flitigt under våren men nu är den nog i minsta laget. Funderar på om man borde köpa en likadan i större storlek...eventuellt kunde den ju användas under sommarens kallare/blåsigare dagar också skulle jag tro med tanke på materialet. Svårt det här med att klä de små liven.


 VINDFLEECEOVERALL BABY

onsdag 16 maj 2012

Ropade hej..

Jag ropade helt klart hej för fort. Agnes har fortsättningsvis varit gnällig och missnöjd men framförallt vägrat att äta. På natten gick det ok men idag på dagen fick det hela 6h innan vi, med hjälp av lite panadol, fick henne att äta. Efter ytterligare några timmar lyckades jag "lura" henne att äta genom att sitta och pomppa på jumppaboll då hon var riktigt trött, lirka ut tutten ur munnen och snabbt som sjutton in med bröstet istället. Hon har inte haft feber sedan måndagen med helt tydligt känns allt inte riktigt okej.Riktigt trött är hon också och har sovit massor idag.
Hoppas verkligen att det ska börja ge med sig snart så vi får tillbaka vår glada lilla flicka.

tisdag 15 maj 2012

Usliga tider


Här har vi levt i sviterna efter vaccinationerna. Agnes blev jätteledsen några timmar efter rådgivningen, hade stegring, grät och var missnöjd hela kvällen. Det var kånk i famnen som gällde hela eftermiddagen och kvällen för att försöka hålla henne någålunda nöjd.
Efter att hon fått lite värkmedicin somnade hon för natten kring kl 22 och sov som tur gott, åt bara kl 01.30 och kl 7. Jag kunde förstås inte sova så gott utan tittade till henne med jämna mellanrum och kände på henne för att utesluta hög feber.
Fram till kl 13 idag har hon mest sovit. Bara vaknat för lite mat, blöjbyte och lite gråt mellan varven. Men kl 13 slog hon upp ögonen och log äntligen. Nu ligger hon i gymmet och pratar för fulla muggar med sina leksaker. Jag vågar nästan pusta ut och hoppas att det värsta är över.

Även om vi är på det klara med att vi vill att hon skulle få alla vacciner som hör till vaccinationsprogrammet så känns det lite jobbigt att ge så många vacciner på samma gång. I och för sig är det ju svårt att veta hur hon skulle reagera på att få vaccinerna var och en enskilt, kanske skulle det inte spela nån roll och hon skulle må dåligt flera gånger istället.Omöjligt att veta. En gång till blir det samma dos som denna gång men sen blir de ju färre vacciner per gång.

måndag 14 maj 2012

Dagnes Agnes


Vi firade min första morsdag igår. Det kändes speciellt och fint att få fira att få vara mamma till härliga lilla Agnes.
Fast så liten är hon inte längre. Idag var vi till rådgivningen och hon väger nu 6020gram. Nästan dubblat sin födelsevikt alltså. Hon hade vuxit hela 5 cm på en månad och är nu 64cm lång. Hälsovårdaren tyckte att hon är ganska slank men konstaterade också att hon ju har vuxit så mycket på längden att hon kanske inte riktigt hunnit sätta på sig så mycket massa. Jag själv passade också på att väga mig, då vi inte har nån fungerande våg hemma, och konstaterade att jag är -2kg från vad jag vägde då jag blev gravid. Dags att äta mera alltså, för jag vill inte att Agnes mat ska ta slut. 
Vaccinerna var definitivt ingen hit men gråtandet slutade efter några minuter och sen var hon glad igen före hon slocknade i vagnen på vägen hem.


 En av Agnes nya grejer är, som ni ser, att smutta på sin hand.  Hon har också blivit duktig på att gripa efter sina leksaker och sätta dem i munnen. Eventuellt börjar kanske tänderna vara på gång så smånignom...

Pappa Frank blev tydligen påverkad av dotterns fasoner.

onsdag 9 maj 2012

Plötsligt så händer det


Agnes har hittills inte verkat speciellt intresserad av att försöka vända på sig då hon ligger på golvet utan ligger mest och tittar omkring sig. Då hon ligger i gymmet tränat hon mest på öga-hand koordinationen, sträcker och griper efter leksakerna. Jag tänkte att det säkert tar ett bra tag ännu före hon börjar svänga sig. Men idag hände det. Plötsligt bara verkade det som att hon bestämde sig för att nu ska hon från mage till rygg. Sådär bara. Inga konstigheter liksom tyckte hon medan jag blev mäkta överraskad.




Kameran är hos brorsan, därav alla suddiga telefonbilder den senaste tiden. Dock roligare men lite suddiga, dåliga bilder än inga bilder alls.

måndag 7 maj 2012

Den utlovade bilden



Eftersom jag lovade en "efter" bild är det väl bara att hålla löftet och sätta upp. Ni får nöja en med en suddig telefonbild som Agnes räddar. Jag orkar inte stå och fota och se på min sorgliga frisyr mera än nödvändigt. För det är ju, som ni säkert luskat ut, håret jag gick och kapade. För det mesta brukar jag väl vara lite missnöjd efter frissabesök för aldrig blir det riktigt som jag tänkt. Men denna gång tar priset. Usch så jag vantrivs.








Dagens tant

Nu känns det inte så kul att jag lovat sätta upp en "efter" bild. Jag är nämligen så otroligt missnöjd. Jag ser ut som en tant. Återkommer med den utlovade tant-bilden som lovat bara jag samlat mig från besvikelsen lite.

Nånting på gång


Jag är i behov av en förändring. Om jag säger att dessa är "före" bilder tror jag nog ni kan ana vad jag ska göra.



"Efter" bilder coming up.. jag lovar en ordentlig förändring.

Hänt idag

För bara typ en vecka sade jag ännu att "det går nog förvånansvärt bra att fungera trots lite sömn de senaste månaderna". Nu tycker jag inte att det går så förvånansvärt bra mera. Vissa dagar går fortfarande helt okej men jag har betydligt oftare börjat ha riktigt trötta dagar.
Denna dag är en av dem. Jag glömmer lätt saker, börjar på med nåt nytt trots att jag egentligen är mitt uppe i nåt annat. Idag låste jag ut mig, en skrikande Agnes och en kissnödig hund. Precis då jag slog fast dörren kom jag ihåg att nycklarna fortfarande ligger i nyckelskålen. Eftersom vagnen är inlåst i vagnförrådet så kunde vi inte heller åka till Franks jobb efter nycklar eller ens gå ut för den delen. Som tur hade jag kommit ihåg att ta med telefonen så jag kunde ringa Frank och höra om han hade möjlighet att komma hem ett varv från jobbet. Det hade han som tur och vi kunde, efter att räddaren i nöden hämtat nycklar, ta vår dagliga promenad.
Normalt skulle jag säga att det ju inte lär hända igen iallafall. Men om jag ska vara riktigt ärlig så litar jag inte på att det säkert inte kommer att hända igen inom en snar framtid för allt som oftast känns det som att jag mest bara har geggamoja i huvet.

lördag 5 maj 2012

Mönster

De senaste veckorna har jag skrivit ner tiderna då Agnes sover och äter i en excel-tabell för att bättre kunna se eventuellt mönster. Några tydliga mönster går inte att se men det är rätt intressant att jämföra dagarna med varandra. Jag kan konstatera att hon haft mellan 3 och 5 sovpass per dag. Oftast fyra pass. Hon har ätit mellan 7 och 12 (!!) gånger per dygn, oftast 9. Fortsättningsvis grymt ofta alltså. Hon sover nästan alltid mellan 10 och 11 timmars nattsömn men har ätit mellan 2 och hela 5 gånger om natten. Oftast 3 gånger men ganska många nätter bara 2. Hälften av tiden jag skrivit upp tiderna har hon tyckt att dagen ska börja vid kl 8, den senaste veckan kring kl 6.30, 7-tiden.
Jag tycker att vi har det rätt bra gällande tiden hon somnar om kvällen,  mellan 20.30 och 21.30 och att hon dessutom sover så länge som hon gör om mornarna. Nattätandet hoppas jag vi får minskat på så småningom så att jag skulle få lite mera sammanhängande sömn. Dock tycker jag att nätterna inte är nåt att klaga över, tvärtom. Vi har inga skrikfester om nätterna eller egentligen något nattvak alls (Agnes äter på ca 15minuter och fortsätter sen omedelbart att sova). Riktigt ok. Jag drömmer inte ens om att hon skulle sova nätterna igenom ännu.

Det jag dock drömmer om och längtar lite efter är tydligare mat och sovrutiner om dagarna. Och att hon skulle amma lite mera sällan än med 2h mellanrum. Trots allt känns det som att vi har det ganska bra ställt och jag vet ju att vi med säkerhet kommer att få tydligare rutiner och mattider mera sällan. Det är bara en tidsfråga.

Skrämmande

Igår låg en man halvt medvetslös framför ingången till vår närbutik. Det sipprade blod från pannan och han hade uppenbarligen slagit i huvudet rätt ordentligt. En hel del människor gick in och ut från butiken, alla f ö r b i mannen (drygt 5 personer hann gå förbi under tiden vi närmade oss ingången och några personer stod alldeles i närheten och pratade sinsemellan utan att ta någon notis om mannen). En troligen vägande orsak till att ingen stannade för att kolla hur han mådde eller hjälpa upp honom var antagligen att han såg ut att höra till det lokala A-laget och antagligen gjort det ganska många år också. Men oavsett om han fallit på grund av alkoholpåverkan eller inte var det uppenbart att han fallit rätt ordentligt och inte klarade av att ta sig upp själv. Dessutom kan man inte säkert veta om det är frågan om en sjukdomsatack.
Nåväl, vi men barnvagnen stannade och tillkallade hjälp av butikens väktare som hjälpte till att få upp mannen och sitta och tillkallade i sin tur efter mera hjälp.

Jag tycker att det känns skrämmande- att folk bara ignorerar en människa som uppenbarligen behöver hjälp. Man får ju verkligen hoppas att man själv inte blir ignorerad om man en dag själv råkar ut för något.

fredag 4 maj 2012

Premiär

Idag var det alltså premiär för babysimmet. Jag var ganska orolig eftersom Agnes varit rätt gnällig hela dagen men på nåt otroligt vis sov hon dagens längsta sömn, 2h, precis före simmet. Sömnen avbröts bara av en måltid en knapp timme före. Det kunde inte ha blivit mera perfekt.
En glad och mätt flicka vaknade alltså 30 minuter före simmet skulle börja. Och glad var hon under hela tiden i vattnet. Hon verkade njuta mest av att få flyta omkring på rygg med pappa, hon skrattade och såg jättenöjd ut. Efter 20minuter gick vi upp, vi ville avsluta då hon fortfarande var nöjd. Till min stora förvåning var hon nöjd även i duschen och påklädningen och blev bara arg och skrek då jag försökte ge henne mat. Hehe. Ingen mat blev det utan ner i vagnen där hon omedelbart tog sig en 40minuters lur.
Hela kvällen nu efteråt har hon varit en riktig solstråle men orkat var vaken överraskande länge.

Babysimmet var med andra ord en riktig succé!

onsdag 2 maj 2012

Dagens shopping

Det har helt klart varit en bättre dag idag. Café och promenad i mycket trevligt sällskap var definitivt humörhöjande. Passade på att plocka upp ett par mini- solbrillor på vägen hem. Agnes verkade tycka att de är helt okej.


Simdräkten


Babysimmet börjar på fredagen. Jag köpte den minsta simdräkten jag hittade men får nog lov att ta in den kring låren iallafall. Förhoppningsvis kommer Agnes tycka lika mycket om själva simmet som hon tyckte att det var att prova simdräkten.


 


tisdag 1 maj 2012

Trötta dagen


Trött och utan energi beskriver mig rätt bra idag. Imorgon satsar vi på en bättre dag.

Jag undrar när jag ska få sova en hel natt nästa gång...det börjar bli rätt många månader sedan senast. Så ska det väl vara med små barn har jag tänkt och så hör man om många nyblivna föräldrar vars barn sover hur bra som helst typ genast och så blir man nästan lite avundsjuk. Sen inser (intalar?) jag mig igen att de flesta nog inte alls har den lyxen. Och egentligen spelar det ingen roll hur andra har det eller inte har det- det förändrar inte vår situation. Och vår situation börjar ju faktiskt egentligen vara rätt bra sådär generellt-  vi har ju en frisk liten tös, det är slut på kvällsskriket och tösan börjar bli mera nöjd och glad för varje dag och ibland får jag ju faktiskt sova 4timmar.
Som sagt, en trött dag idag. Men det är helt okej att inte alltid vara på topp. Nya tag imorgon.