söndag 20 december 2009

Linn Fellman, Fysioterapeut

JAAA! nu är jag äntligen legitimerad fysioterapeut. Jag hade tänkt sätta upp en bild på min mapp med alla viktiga bevis på att jag är färdig och mitt examensarbete, men det är jag för lat för att göra. Jag tycker att det är omständigt att ladda upp bilder. Eller snarare det att få in bilderna på datorn överhuvudtaget. Intressant hur vissa saker helt enkelt tar emot. Flytta över bilder från kameran till dator, att tvätta kläder och torka damm tar väldigt mycket emot för mig.
Tillbaka till huvudnyheten. Jag är alltså äntligen färdig. Vem hade trott det? jag tvivlade nog skjälv många gånger då jag satt ensam och stirrade på mitt examensarbete som stampade på stället. På nåt konstigt vis blev det färdigt i allafall. Det firades tillsammans med goda vänner och en hel det skumppa i fredags.
Nu saknas bara den lilla detaljen JOBB efter från och med årsskiftet, men det orkar jag inte stressa över ännu. Sen då jag ringt runt till alla ställen jag kan komma på och fått nej från varje så börjar jag panikstressa. Tillsdess ska jag njuta. Dessutom ska jag faktiskt inleda första dryga veckan i januari men lite semester. Sådeså.

Men ännu är det inte semester, tvärtom så ska jag efter publicerande av detta inlägg bege mig mot tåget tillbaka till Jakobstad. Två veckor (7dagar jobb) :)) av jobb återstår på Malmska, sen flyttar jag hem på riktigt.

onsdag 16 december 2009

Upptäckt i jakobstad. del tre.

Jag har säkerligen upptäckt en hel bunt med saker sedan rucoladramat, men har inte orkat plita ner dem och nu har jag förträngt var jag upptäckt. Det bevisar antagligen att de upptäckterna är ungefär lika viktiga som rucolan. Vilken jag för övrigt nu har hittat i både citymarket och prisma. hehe.
De senaste veckornas upptäckt tycker jag är väldigt trevlig eftersom jag råkar vara en pudel-fantast. Det finns nämligen massor med pudlar i denna lilla stad. Rättade bestämt sex styckern har vi träffat under de senaste två veckorna och de är lika fantastiskt glada som pudlar brukar vara, vilket jag blivit glad över eftersom jag ett tag var lite rädd för att jag gjort en upptäckt att största delen av hundarna i jakobstad är icke-socialiserade och är arga och bitska. Detta pga av att Cafu blivit attackerad på trottoaren och att vara och varannan hund skäller eller morrar då man går förbi. Det stämmer alltså inte..eller så är alla hundar förutom pudlarana bitska och associala- alternativt är jag rasist och anser att pudel är den idealiska hundrasen i alla avseenden. Vilket jag i och för sig tycker, men man borde väl vara dipliomatisk
Anyway så var min poäng att det finns mycket pudlar här, vilket jag tycker att är trevligt. ( dessutom har pudelägarna varit utomordentligt trevliga. sådan hund sådan ägare, eller hur var det? ;))
Jag bjuder på en bild på älskade plutt-Cafu.


Det är reda way past my bedtime men jag är för ovanlighetens skull inte dödstrött. Kan eventuellt bero på att jag sov en timme fram till kl 18. kanske finns det en koppling.

Imorgon har fantastiska Frank födelsedag och jag har inte fått tag på hans födelsedagspresent. Så nu får han den (förhoppningsvis får jag tag på den överhuvudtaget) inte på sin födelsedag, vilket känns tråkigt. Men åtminstonde åker jag hem imorgon vilket han förhoppningsvis uppskattar ännu mera än presenten han får i ett senare skede.
En stor orsak, förutom Franks födelsedag, är att jag har examensdimission på fredagen. Jag blir äntligen officiellt legitimerad fysioterapeut. Det kommer firas med skumppa!!

söndag 13 december 2009

Hipphurra för mig-igår.

Igår hade jag födelsedag. Halvägs till 50 har jag hunnit och plötsligt inser jag att jag inte är alldeles ung längre. Stod och betraktade mina relativt nya rynkor under ögonen och var inte nöjd med vad jag såg. Å andra sidan bryr jag mig inte så fasligt om rynkor och ålderstecken. Den krisen kommer kanske vid 30...(?) Tvärtom tycker jag att det är rätt skönt att bli äldre. Den största ålderstressen jag känner av nu är att jag vill kunna så mycket yrkesmässigt. Jag vill vara inneha så mycket kunskap och känna att jag verkligen vet vad jag talar om, känna att jag ger patienter/klienter den bästa fysioterapin möjligt-eller veta exakt vart jag ska skicka dem vidare om de behöver en vidare specialkunskap jag inte innehar. Nu känner jag för det mesta att jag inte innehar nån kunskap alls vilket är fruktansvärt frustrerande. Småningom kanske jag börjar känna mig som ett proffs på riktigt. Nu behövs erfarenhet och tålamod.

Min födelsedag var lugn och trevlig. Spenderade förmiddagen och tidig eftermiddagen med fina vännen Ylva. Långpromenad med pudlarna, en sväng på marknad och på stan och latte och kaka avnjöts. Sen drog jag iväg till kokkola och åt middag med en del av familjen och tog sen en tidig natt där eftersom jag inte lyckades fixa skjuts tillbaka till jstad och utgång. Bra så. Eventuellt blir det lite mera firande nästa fredag då det blir skumppapartajj på rautalampi efter min examensdimission.
Fina gåvor fick jag föresten också. Två vackra armband, ett av Ylva, ett av syster I (Liv har omdöpt mellanstorasyster Cecilia :)) vackra blommor av svärmor (samt spikmatta jag fått i förtid) och 45 minuter massage av syster Nora. Det är fortfarande barnsligt roligt att få presenter.
På tal om presenter och rynkor så funderar jag på att skämma bort migsjälv med en 25-års present i form av Estée Lauder Advanced Night Repair Eye Recovery Complex. Den lär vara effektiv. Ska gå en sväng via Stockmann hemma i Helsingfors i helgen och se om den finns att hitta där.

måndag 7 december 2009

Om jobb och död

När folk frågar om mitt jobb brukar jag svara att det är ett rätt bra första jobb. Inte alldeles för svårt eller tungt. Passligt med utmaningar såhär i början. Idag kom jag på att det inte riktigt är sant. Det är på sätt och vis tungt, väldigt tungt. Under min tid i jakobstad har en handfull människor dött på min avdelning. Många flera tynar sakta bort, en stor del har förändrats så att anhöriga knappt känner igen dem, jag undrar om de ens känner igen sig själva.
Jag jobbar inom geriatriken så det är ju såhär det är. Döden hör livet till, jag vet, men jag tycker att det är svårt att inte ta till mig för mycket. Det är väl det man borde klara av som proffs, inte ta med sig jobbet hem men det är jag dålig på. Det blir tungt i längden att tänka på patienterna och deras anhöriga. Att tänka på tragiska öden och liv som rinner ut...
En bra erfarenhet, ja. Har i och för sig hunnit erfara en hel del tuffa grejer under studietiden med självmords-patienter, hjärntumörer, förlaming efter olyckor...alltid har jag tagit hem patienterna. Men jag börjar undra om jag egentligen skulle må bättre av att jobba med nånting där jag inte konstant blir påmind om hur skört livet är och att döden kan vänta bakom hörnet.
Å andra sidan är det väldigt givande och man påminns verkligen om att uppskatta små saker i livet, uppskatta familj och vänner, uppskatta hälsa och funktionsförmåga.

torsdag 5 november 2009

rucola och uslighet

..jag glömde en fjärde upptäckt. Folk verkar inte äta rucolasallad i Jakobstad. Eller isåfall undrar jag var de köper den för jag har inte hittat rucola i någon av de fem butiker jag sökt i hittills. Intressant.

Jag har haft en uslig vecka. usligusliguslig. Bara en massa krångel, biverkningar efter vaccinering, mörkt ute hela tiden, ont i nacken, hemlängtan, Franklängtan, hormonell instabilitet, mental (och fysisk)nedbrytning till följd av icke existerande träning, tramp i hundskit. Men nu är det nästan slut på veckan och jag ska se till att det blir slut på usligheten. Hur mycke uslighet som helst i längden är inte tillåtet. Dessutom kommer ju Frank hit imorgon så då kan jag inte annat än bli glad och uppåt igen.

onsdag 4 november 2009

Upptäckt i jakobstad.

Under de snart tre veckor jag har bott i jakobstad har jag upptäckt en del intressanta fenomen som jag inte har upplevt någon annanstans. För det första så verkar folk inte ha nån aning om vad skyddsvägar är till för. Tvärtom så tror jag att de flesta lever i tron att man ska gasa på ordentligt precis före en skyddsväg! jag är seriös. jag jag aldrig varit med om nåt värre i någon annan stad! och då tyckte jag att Helsingforsarna var oinformerade gällande tanken bakom skyddsväg..men jag hade fel Helsingforsarna är banne mig experter i jämförelse. Då är det dåligt ställt. Först tyckte jag det var konstigt att ALLA går omkring i refelxvästar från kl 16 och framåt. Nu förstår jag varför. Jag borde antagligen införskaffa varsin åt både mig och hunden (precis som Y och L :)). Dessutom måste jag komma ihåg att be Frank ta med mig cykelhjälm som förhoppningsvis räddar mitt liv den dag jag blir överkörd. Den dagen kan mycket väl komma inom kort eftersom jag varje dag har lust att visa långfingret åt bilister mint en gång om dagen. Hittills har jag hållit mig från att göra det....

För det andra har jag aldrig någonsin upplevt att folk öppet uttrycker sina fördomar. Jag påstår inte att jag inte sitter inne med en och annan fördom själv, men jag försöker att gå till botten med dem och motarbeta dem. Invandrare och "tattare" (inte mitt ordval, jag bara citerar) är tydligen grupper som man helt enkelt inte vill beblanda sig med. Vietnameser kan accepteras eftersom de jobbar så hårt. Jag har flera gånger tänkt sätta kaffet i galen strupe...

Den tredje observationen hittills är att man extremt uttittad om man använder skor med en klack högre än 5cm. Jag har känt att folk sett på mig med stora ögon, t o m vänt på huvudena varje gång. Ett möjligt svar fick jag i kafferummet igår då jag och en kollega diskuterade vår förkärlek för snygga skor, ofta med rätt hög klack. Det visade tydligen klart att vi ännu inte har barn och att vi "bara ska vänta"...vänta på vaddå? att de kommande barnen käkar upp skorna? Så, antingen tycker folk att det är konstigt att man är barnlös (vilket det ju betyder då man har höga klacka) eller...ja, jag har ingen alternativ förklaring. Kanske jag går som en kratta.

Kanske det märks att jag längtar hem?

söndag 1 november 2009

Denna söndag har varit riktigt skön. Cafu har varit lugn och nöjd efter 3,5h promenerade, sniffande och busande med hundkompisar. Efter en halv dag utomhus fick Cafu ett skrovmål och lade sig ner på sin favorit-lurvmatta, jag unnade mig en god latte i trevligt sällskap. Snart har hela söndagen gått åt till trevligt chillande och nu är den fem dagar tills Frank kommer hit. Dagarna lär gå ännu fortare från och med imorgon då jag spenderar alla dygnets ljusa timmar på jobb.

Dagens minus är att jag lyckades tappa en av mina favorit ögonskuggor, Make Up Stores vanilla, i golvet så det gick i tusen bitar. Alltid irriterande då jag lyckas söndra saker-vilket jag gör rätt ofta.



Nå, det är bara att köpa nytt. Det som inte går att skaffa nytt av är en ny nacke. Fick ordentlig nackspärr igår och inatt har jag flera gånger vaknat av skarp smärta i nacken och idag kan jag inte böja huvet till höger överhuvudtaget. Efter att akuta skedet gått över ska jag ta tag i saken och undersöka nacken eftersom jag haft liknande problem tidigare.

Imorgon blir det väckning kl 05.30 så trots att klockan bara är 20.30 börjar det snart bli sovdags här. Cafu har redan lagt sig :)

lördag 31 oktober 2009

saknad

Min älskade man har varit här från tisdag till fredag. I går då jag kom hem från jobbet hade han åkt men lämnat efter sig en bukett rosor och ett kort med vackra ord. Mitt hjärtas temperatur steg flera grader.
Nu känns det dock tomt och trist och jag saknar honom. Försöker tänka på att han ju kommer tillbaka på fredagen och stannar en dryg vecka.
Att inte dela vardagen med honom jag älskar har varit enormt mycket tuffare än vad jag föreställde mig att det skulle vara. Detta lär vi inte göra igen efter att denna period är slut.
Tacka vet jag härliga vänner här som förgyller min vardag.


För att fortsätta på önsketemat från förra inlägget så har jag länge funderat väldigt mycket på att investera i en terapilampa. Exemepelvis denna innosol aurora...



Men nu skiner faktiskt solen där ute och jag och hunden ska gå ut och njuta av soligt, kallt, uppigande väder.

måndag 26 oktober 2009

Jag har länge sökt efter en snygg skinnjacka men har fram till nu inte hittat någon som riktigt fallit mig i smaken. Men igår då jag såg denna snygging här, http://malenami.com, blev jag kär. Det är DEN jag har sökt. Den ligger högt på både födelsedags-, julklappsönskelisan.

En vecka

Nu har jag jobbat 5 dagar. Det känns som minst två. För en vecka sedan hade jag precis presenterat mitt examensarbete och satt på tåget upp till Jakobstad. Det känns som mist tre veckor sedan. För en vecka sedan kramade jag min Frank hejdå. Det känns som en mindre evighet sedan.
Jag trivs bättre på jobbet för varje dag som går men jag saknar redan Frank mycket mera än jag förstått att jag skulle göra. Som tur verkar han sakna mig och pudeln såpass mycke att han kommer hit en sväng imorgon istället. Jag kan knappt bärga mig.

onsdag 21 oktober 2009

nu är det här, det nya livet

Nu har jag varit på jobb i två dagar. Eller inskolning ska jag kanske jag borde skriva för att vara korrekt. Och även om jag tror att det kommer bli riktigt bra dehär så är jag SÅ slut. Igår kände jag mig ännu någolunda normal, men idag är jag sjukt trött. Just nu ser jag mycket fram emot helgen då jag planerat att ta det lungt och sova massor, försöka ta igen mig och samla krafter för att orka göra mitt bästa på jobbet och lära mig så effektivt som möjligt.
Klockan är 20.16 och jag tänkte vänta ca 30 minuter och sen går jag och sova-för det har jag längtat efter de senaste fem timmarna.

måndag 19 oktober 2009

det nya livet

Presentationen och opponeringen gick över förväntan och det var till min egen förvåning nästan lite roligt att stå där framme och prata då jag märkte att jag ju verkligen vet vad jag talar om :)
Jag passade på att lämna in nycklar och betala min förseningsavgift till biblioteket före jag gick hem, drack slumppa och kramade min man före jag hoppade på tåget iväg till Jakobstad. Imorgon börjar jag jobba.
Det händer så mycket just nu att jag nästan inte hinner med själv. Så fort jag hinner ikapp mingsjälv ska jag fira ordentligt att mina studier är avslutade. Bortsett från inbindning av arbetet och inlämnande av lite papper, men det räknas inte som studier.
Nu är jag påväg mot ett helt nytt liv och jag känner ännu ingenting alls.

nervositet

Just nu sitter jag utanför rummet där jag ska presentera mitt examensarbete om 25minuter. Jag har knappt sovit inatt och då jag har svit har jag drömt mardrömmar om att allt gick fel med presentationen. Jag är verkligen överraskad över min nervositet eftersom jag sällan är så här nervös att jag nästan mår lite illa. De sista minuterna ska jag psyka mig, sänka pulsen och tänka på hur roligt det ska bli. Snart är det iallfall över.

fredag 16 oktober 2009

packa kappsäck

Nu är hälften av min egendom ihoppackad och om några timmar drar vi upp till Jakobstad. Jag har nog inte riktigt fattat det ännu...och lär väl knappast göra det före jag åker upp för andra gången på måndagen, efter presentationen. Det känns både ledsamt och spännande.

tisdag 13 oktober 2009

Uppdatering




Sådär nöjd var jag i London efter att ha köpt fyra par skor och lite kläder. Jag kan även tillägga att vi nästan missade flyget på grund av att jag shoppade på flygfältet. Vi fick springa till gaten och kom in i planet som sista passagerare. Men det var det värt och lite spänning i tillvaron är ju aldrig fel. Jag ska sätta upp bilder på mina nya fina skor småningom.
Förutom en lyckad London-resa (till London lär vi nog åka många gånger ännu-man hann ju knappt med nånting under några få dagar!) så har jag skrivit mognadsprov, vilket jag är nervös över. Efter 2h av skrivande blev jag nämligen osäker på om jag missförstått frågan, som var lite myskigt formulerad, men kunde inte börja om i det skedet utan körde på med min ursprungstanke. Förhoppningsvis blir jag godkänd. Har även hunnit träffa kära guddotter som jag kommer sakna SÅ då jag drar upp till österbotten. Hon hade redan hunnit glömma mig eftersom vi inte setts på flera veckor. Jag får helt enkelt se till att komma ner några gånger före julen iallfall även om jag till en början tänkt hålla mig så mycket som möjligt på ett och samma ställe.
Lite fest och lite jobb har jag även hunnit med. Men igår blev även jag, som så många andra, förkyld och blev så illa tvungen att sjukskriva mig idag. Jag hatar verkligen att sjukskriva mig och Frank var tvungen att nästan tvinga mig till att göra det vilket nu i efterhand var bra eftersom jag inte verkar må bättre, snarare tvärtom. Har med andra ord legat i soffan under en filt hela dagen, MEN jag har trots stegring och trötthet jobbat flitigt på opponentberättelsen som borde lämnas in på torsdagen. Skönt att den nästan är fixad! Stressen har verkligen kommit ikapp mig och just nu känner jag att jag knappt njuter alls utan bara försöker få gjort allt som måste göras så effektivt och smärtfritt som möjligt. Men snart har jag bara två saker att fokusera på: jobb och Cafu. Och ja, förhoppningsvis lite mera tid för migsjälv- har inte hunnit träna på en mindre evighet vilket påverkar mitt humör enormt.
På fredagen tar jag mitt pick och pack upp till Jakobstad (kommer ner ett varv på måndagen för att presentera examensarbete och opponera) och sen börjar ett nytt liv för ett tag framåt. Jobb, långa promenader med Cafu, yoga och träffa kära vänner och längta efter min Frank är det jag tänkt att livet ska bestå av fram till julen.

onsdag 30 september 2009

om 20 dagar

Den närmaste 20 dagarna kommer jag att ha skrivit mognadsprov, jobbat 7 jobbskift, besökt London 5 dagar, firt 4månaders-bröllopsdag, presenterat mitt examensarbete, gått på teater 1 gång, flyttat en del av mina grejer till ett nytt tillfälligt hem, opponerat ett examensarbete, njutit av en ost och vinkväll, skött min pudel som ska opereras, rest upp till jakobstad två gånger (ner till Hesa en....), gått på en inflyttningsfest, börjt jobba som fysioterapeut....

Om 20 dagar bor jag och pudeln i Jakobstad och jobbar som fysioterpeut. Fram till julen till att börja med. Sen får vi se vad som händer. Och nej, jag och Frank separerar inte i ordets "rätta" bemärkelse. Vi blir dock särbo för ett tag framöver och jag kommer sakna honom enormt. Ibland måste man tänka långsiktigt och fokusera på de positiva delarna av ett knepigt beslut.

fredag 25 september 2009

drömhem i sikte

Äh, jag tappade bort tiden idag och hann inte iväg till brutal-träningen. Jag var så uppslukad av nyheterna vi fick på bank-mötet att jag var alldeles fastklistrad vid datorn i sökandet på lite dyrare lägenheter än jag kikat på tidigare. Bankens besked om storleksklassen på lånet de kan bevilja oss var väldigt mycket högre än vad vi tänkt oss. Känns superroligt att veta att vi faktiskt kommer ha möjlighet att köpa en fin lägenhet i ett trevligt område då även jag har jobb här.
Men före det lär jag lämna Helsingfors ett litet tag just för att jobba och införskaffa mig erfarenhet och bli lite mera ett med min yrkesroll. Mera om det snart.

På måndagen är det deadline för examensarbetet och jag väntar fortsättningsvis på svar gällande om jag borde göra några ändringar. Och ja, jag har skickat påminnelser.... Jag antar helt enkelt att det är färdigt nudå (?) känns lite som antiklimax faktiskt-att det hela på nåt vis bara rann ut i sanden åhär mot sltet då man egentligen borde jobba och stressa med de sista små grejerna.

onsdag 23 september 2009

seriös nedräkning

Fyra dagar kvar till deadline och jag sitter och väntar på mail från handledaren. Kollar mailen ca 100 gånger om dagen och har inte ritkgit ro att göra nånting annat än vara hemma och vänta vid datorn. Själv tycker jag att arbetet är ok att lämnas in som det är, men väntar med spänning på om handledaren ännu tänker föreslå några ändringar. Alltid finns det ju nåt som kan göras bättre och nåt som kan ändras, men nån gång måste man sätta punkt. I väntan på svar ska jag läsa igenom det ytterligare en gång och se om jag stöter på nåt språkfel, stavfel eller andra konstigheter.
Ikväll blir det iallfall middag med jobbkompisar, god mat och kanske ett glas vin. Jag ska försöka koppla av och koppla bort arbetet så gott jag kan.

söndag 20 september 2009

sista veckan

..och efter brutal träning följde brutal träningsvärk! jag har på inget vis, bortsett från långpromenader, kunnat träna på hela helgen. Aldrig förr har jag haft så sjuka magmuskler. Kanske kroppen återhämtat sig tillräkligt till fredagen så att jag kan gå igen, hehe.
Nu har jag en vecka kvar att jobba på examensarbetet och det känns faktiskt riktigt bra! jag känner själv att jag kunde lämna in det så som det nu, efter lite layoutfix. Ska bli spännande att höra om handledaren är av samma åsikt. Helt klart är iallfall att jag kommer hinna till denna deadline!! jess! overkligt härligt.

Nu då jag nästan är färdig med den här utbildningen har jag börjar fundra på vad sjutton jag ska ta mig till med tanke på den hopplösa arbetssituationen i södra finland. Har börjat tänka i nya banor, tänka smart och långsiktigt gällande vad som är bäst för min karriär som fysioterapeut. Saker och ting rör på sig, jag återkommer med info då jag har mera säker information.

Semmoista. snart blir det alltså skumppafest!

fredag 18 september 2009

Brutal träning

Idag var det meningen att vi skulle ha att av våra sista möten, jag och handledaren. Då ingen handledare syntes till 20 minuter efter bestämd tid ringde jag för att höra om hon glömt mötet. Det hade hon inte utan var sjuk och befann sig hemma, hon hade skickat ett mail sent igår och inhiberat mötet. Typiskt. Nåja tänkte jag, då jag ändå befinner mig i arcada kan jag fixa nytt klistermärke till studiekortet. Efter en hel del krångel med printrar och papper fick jag ut mitt bevis på att jag betalat och gick nöjt iväg för att hämta klistermärket. Men, nej, även sekreteraren var sjuk och han var tydligen den enda som fick dela ut märkena. Suck nummer 5 ungefär för dagen. Nå, en lunch i form av härlig getostsallad skulle ju liva upp tänkte jag och satt mig ensam ner i arcadas matsasal och högg i. Konstaterade fort att salladen inte var särskillt god och hur tråkigt är det inte att äta ensam i skolan??! suck igen.
Efter ett veterinärbesök som gick bra, blev jag akut trött och hade absolut INGEN lust att ta itu med dagens inplanerade ärenden.
Låg på soffan en liten stund och kände mig uslig tills jag plötsligt bestämde mig för att inte låta dagen fortsätta i samma stil. Så sedan dess har jag städat hemmet, hämtat pass och körkort från böle polisstation men framför allt cyklat till sockenbacka för att delta i den mest brutala träningstimmen jag har varit med om: Army. Vi tränade muskelkondition med egen kroppsvikt och jag var nära att ge upp många gånger (jag erkänner att jag var tvungen att ta en extra andningspaus eller två då musklerna nästan krampade) Före timmen trodde jag att jag var i rätt ok form, efteråt insåg jag att jag har en lång väg framför mig om jag ens vill komma i närheten av den form man måste vara i för att klara den timmen med god teknink och hemt utan egna pauser.Jäkligt var det. Jäkligt skönt är det nu. Cyklade flåsande hem till vallgård och nu sitter jag och tankar pasta, grönsaker och grynost och är allmänt euforisk. Vem joinar mig nästa fedag? ;)

torsdag 17 september 2009

det närmar sig..

Även idag hade jag tänkt stiga upp tidigt för att träna. Men nej, tröttheten vann. Då ska de tilläggas att jag var i säng före kl 23 igår och hade enligt alla regler sovit alldeles tillräkligt. Tips på hur man ska bli av med förlamande morgontrötthet tad gärna emot!

Så, ingen träning för mig idag med andra ord. Har varit ute en ordentlig runda med mr Maff (Cafu), ätit lunch, nu drar jag ett varv på ärenden till stan före jag ska iväg på kvällsskift. I nåt skede - vilket i praktiken betyder sent ikväll- ska jag fixa lite smått och gott på examensarbetet före jag skickar iväg det till handledaren inför morgondagens möte. Känns BRA att jag fått gjort massor denna vecka! nu är det bara en dryg vecka kvar till deadline. iik.

måndag 14 september 2009

Latmaskarmorgon

Örk. Idag ringde alarmet kl 06.15 och det var meningen att jag skulle befinna mig i sockenbacka kl 7 för att börja dagen med att skönt pass ashtangayoga. Problemet var bara att jag var så dödstrött att jag på inget vis kom mig upp ut sängen och nu ångrar jag mig självfallet bittert eftersom jag vet vilken fantastisk början på dagen det hade varit. Trots att jag som två timmar längre är jag ändå!! ubertrött och skulle helst sova vidare, så jag hade lika bra kunnat kravla mig upp tidigare eftersom det var jobbigt även nu.

Nu ska jag strax iväg på möte med handledaren. Jag har drömt mardrömmar om det hela natten. (Kanske det är därför jag är så trött??)

fredag 11 september 2009

Kuutamouinti

Jag och mina kära två bröder har simmar i skenet av månen och facklor idag. Plaskeri, undervattensdans och hålla-andan tävlingar med favoritbröderna gör en glad :). Nu har jag druckit en breezer och sett på kvällens idolavsnitt - som man ju faktiskt får se gratis på nätet! de gillar jag.
Dessutom måste jag tillägga att jag after all lyckades fokusera och jobba intensivt på arbetet, skicka det till handledaren och komma överens om ett möte på måndagen. Så tillsdess har jag nu examensarbetspaus.

Nu ska jag sova med en skön känsla i kroppen och längta lite efter mannen och hunden som fortfarande befinner sig i österbotten.

omstart

Ett, två, tre nya tag. Riktar fokus på att fundera på svårigheterna med familjecentrerad arbetsmetod i det praktiken då man jobbar med gravt handikappade barn.

besviken



För ett tag sedan beklagade jag mig över mina äckliga sommarkilon som smugit sig på. Jag har verkligen försökt att ta saken med en sansad inställning, tänkt att bara jag äter hälsosamt och rör på mig mycket försvinner de den hälsosamma vägen. Nåja, efter två veckor utan vägning tänkte jag att idag ska jag börja med att ställa mig på vågen för att se hur mycket eller lite som har hänt. Till min stora förvnåning och förskräckelse kunde jag konstatera att det hänt mycket-uppåt!! ett knappt kilo till på två veckor och jag fattar ingenting! enligt mina kunskaper i näring och träning är detta en total omöjlighet på basen av hur jag ätit och tränat! intar man mindre energi än vad man gör av med ska man enligt alla regler gå NER. Så nu överväger jag skita i vanlig mat och påbörja en pulverkost.
Hur jag ska hitta nån positivitet idag och fixa jobba bra på exarbetet har jag ingen aning om.
Uh. giv mig styrka.

onsdag 9 september 2009

Söndrig kropp

Dagen som började så bra med tidig morgonträning har faktiskt fortsatt till att bli en riktig superdag. Superdag med tanke på att jag idag fått ungefär lika mycke gjort på arbetet som hela förra veckan tillsammans! Hyvähyvä. Hade inte planerat nån morgonträning imorgon, men nu måst jag kanske fundera om om det påverkar mitt jobbande såhär bra.
Till min förvåning har jag inte ens blivit trött under dagen vilken jag nästan räknat med pga av den tidiga väckningen. Efter träningen jobbade jag på arbetet hela dagen, men undantag för nån matpaus, och drog sen nöjt iväg på kvällsträning bestående av lite övrekroppstyrka, ett pass pilates och avslutningsvis syvävenyttely. Hur skönt som helst-förutom stretchningen som var skitjobbig. Usch vad jag är styv och jädrans vad jag blir frusterad på min gamla skada i baklåret som bara bråkar då jag försöker stretcha. Diskuterade lite med läraren (min "nya" astanga och pilateslärare) som gav mig lite råd, men det är nog bara att igen konstatera att det kommer vara förstört för alltid :(
Nu ska jag äta lite yoghurt och sluta tänka negativa tankar och istället tänka på alla kroppsdelar som INTE är söndriga...:P

THIS is morninglory




Godmorogn! jag är hemma efter ett tidigt vatsa-pakara pass på gymet och byter nu träningsväska och dricker lite alprosoya före jag träffa David vid simmhallen för en timmes simning/(vattenjoggnin gför mig kanske...) och sen lite relax i bubblepool och bastu.
I ärlighetens namn var det en kamp att stiga upp kl 06.20, men det är ju absolut värt det bara man kommer igenom dedär första 10minuterna av vaknande. Morgonaktiviteter ska jag jobba vidare på.
Nu-simma!

måndag 7 september 2009

Morgonstund har guld i mun-om man inte sover bort den.

Dagens planen var att stiga upp kl 06.15 och ge mig iväg på morgonyoga. Planene sket sig eftersom jag vad dötrött och inte orkade stiga upp före en timme senare. Nu ångrar jag mig självfallet bittert eftersom det är en sån underbar början på dagen. Om man kommer sig upp vill säga. Jag önskar jag vore av den morgonpigga sorten, alternativt av den sorten som inte behöver mera än några timmars sömn för att vara utvilad. Själv njuter jag av att vara vaken sent på kvällen och kan tyvärr sova största delen av förmiddagen-om jag tillåter mig.

Sedan senast har jag hunnit ha ett totalt sammanbrott gällande arbetet, vilket ledde till att det tog en hel dag att återhämta förnuftet och krafterna före jag igen klarade av att ta itu med saken. Två dagar till spillo alltså. Men nu är det väl bara att se framåt och inte sätta mera tid och energi på vad som varit har. Igår kväll skickade jag en version till min handledare och väntar nu nervöst på svar. Förhoppningsvis får jag inte domen totalt utan lite tips och råd på vad jag ännu borde utveckla...fram tills dess ska jag INTE se på arbetet utan istället läsa lite på några forskningar för att förhoppningsvis få lite nya tankar och infallsvinklar.
Jag som tidigare nästan såg fram denna "sköna tid" då jag skulle få skiva om dagaran och koppla av om kvällarna kan nu konstatera att jag förvandlats till ett nervöst stressmonster som inte kan koppla av överhuvudtaget. Arbetet slukar min kraft och energi nu och jag orkar inte ritkgit försöka ändra på den saken eftersom jag vet att det är slut snart. Jag biter ihop, Frank biter ihop (och kramar mig då jag mest behöver det).
Under de två dagarna jag inte fick gjort nåt var Cafus bästa kompis Elsa på besök. Vi var ute på långa promenader och inomhus såg det ut såhär:


Vi har även firat 3 månaders bröllopsdag. Eller firat och firat. Vi skulle gå ut och äta men varkendera hade riktigt nån ork för det så vi spenderade lite kvalitetstid tillsammans hemma istället. Bra så. Nästa månadsdag befinner vi oss i London!

torsdag 3 september 2009

Lakansmangling och träningsläger

Sist och slutligen lyckades jag jobba knappa fyra sega timmar idag. Imorgon ska jag fixa lite till och sedan skicka ett utkast till min handledare och säga HJÄLP. jag kör fast överallt och har svårt att se på arbetet ur ett helhetsperspektiv. Nu har jag raderat en massa och arbetet bara krymper ihop och jag behöver nån som säger stopp före kritiska jag har raderat allt jobb jag satt ner de senaste 1,5 åren.

För att lindra min angst har jag städat och yogat och nu känns situationen överkomlig igen. På tal om yoga så har min drömresa att göra med just det. Min nya(ste) pilates och yogalärare samarbetar med finnmatkat som ordnar wellnessresor vilket innebär att man åker till solen och yogar och utövar pilates för fulla muggar då man inte njuter av allt annat underbart man gör under semestern. Min man lär dock inte följa med så nu är frågan om jag ska åka själv eller om nån är intresserad att joina mig på en må-bra-semester (?) Nästa ordas först i februari http://www.ohjelmaviikot.fi/ Ännu bättre vore ju förstås yogaretreat i Indien... Jag ska fundera vidare.

Nu ska jag krypa ner under underbara rena lakan. Jag älskar rena lakan! helst skulle jag byta lakan varje dag. Bäst är det då Frank har tvättat lakanen för han m a n g l a r dem (!!!) det gör inte latmasken jag. Jag tror faktiskt att jag aldrig har manglat i hela mitt liv bortsett från en gå n på huslig ekonomi i högstadiet. Jag tycker överlag inte om att tvätta...Men Frank få mera än gärna mangla mina lakan <3

Morninglory

Snarare tvärtom. Idag är jag riktigt, riktigt seriöst trött utan att jag hittar nån vettig orsak till det. Tydligen har tre dagar av jobbande på examensarbete sugit kraften ur mig. Justnu borde jag sitta vin bibliotetket som öppnade för 14minuter sedan men jag sitter ännu här i min nattoutfit och dricker kaffe. Dessutom ska jag ut med Cafu ett varv före jag kan dra mig mot arcada. Segt värre med andra ord. Men åtminstonde kan jag berätta att det går framåt med arbetet...långsammare än jag skulle vilja, men jag känner ändå hur det bli mer och mer färdigt för var dag. Ännu finns det dock mycket jobb kvar- so I better get to it.

Senare ska jag berätta om resan jag drömmer om justnu...

måndag 31 augusti 2009

Nöjt matvrak

Jag trodde denna dag skulle sluta i katastrof då förmiddagen gick åt till att sitta i telefon, fixa reda ut och sist och slutligen bli irriterad. Att jag och doggelito till på köpet blev överraskade av störtregn på vår promenad gjorde inte mitt humör bättre och jag började redan tänka tankar som " det är försent att gå till skolan och skriva mera idag". Sen skärpte jag mig dock, smetade lite smink i ansiktet, traskade tilla rcada och åt god kikärtssoppa till lunch. Sen lyckades jag faktiskt jobba rätt duktigt på examensarbetet fram till kl 16 då jag tog mitt pick och pack, drog till gymet för ett pass styrka + det svettigaste spinningpasset på länge. Efter lite matshopping i sörnäs svängde jag ihop en smarrig färspastarätt med bla rucola, pesto, vitlök, pinjenötter och parmesan i grevens tid för att stilla min vrålhunger. Jag har med andra ord ätit TVÅ varma mål mat idag + morgonmål och två små ellanmål. Inte dåligt. Jag är riktigt stolt över migsjälv och mitt nya hälsosamma jag. Lite överraskad är jag nog över att hungerskänslorna normaliserats så fort då jag så länge levt på en diet av yoghurt, smörgås och massor med kaffe och nästan aldrig riktigt kännt mig hungrig.
För att fira att Frank fått fast tjänst har jag även ätit några chokladbitar under kvällen. Frank firar med nåt roligt spel...(?)
Nu fortsätter firandet med SATC-maraton. Det blir aldrig dåligt trots att jag antagligen sett varje avsnitt minst fem gånger-tvärtom blir det bara bättre!

Tack för mig, sommarjobb.

Ikväll jobbade jag mitt sista skift för sommaren. Det känns nästan overkligt eftersom jag andats och levt jobb så länge. En mindre evighet nästan känns det som. Imorgon börjar - fortsätter- mitt liv som studerande några veckor då jag m å s t e färdigställa mitt examensarbete. Det innebär att jag bostätter mig på biblioteket varje vardag tills de stänger kl 16 eller 17 och efter det njuter av lediga kvällar med min man, hund, vänner, på gymet, med en god bok...the list goes on. HÄRLIGT! Dessutom ser jag löjligt mycke fram emot att få äta färdig lagad varm lunch varje dag (!) för mindre än 3€. Vardagslyx. Mitt ätande har som vanligt blivit totalt messed up under sommaren och skiftesarbetet och jag kan inte ens komma ihåg när jag senast ätit ett varmt lagat mål mat. Skäms på mig! nu blir det andra bullar och jag känner redan hur den nya energin av regelbunden mat och regelbundna tider fyller min kropp.

fredag 21 augusti 2009

Ledig fredag

Idag var det väckning kl 06.15. Jag vaknade alldeles själv kl 06.14 och skuttade upp som en pigg mört eftersom jag lyckats få plats på morgon Hot pilates kl 07.00. Att lyckas rymmas med på det passet är inte alldeles enkelt kan jag berätta. Efter ett skönt morgonpass kom jag hemskuttande och tyckte det var på tiden att den sovande Frank också skulle skutta upp, men det projektet gav jag rätt snabbt upp och lät honom sussa vidare lite till. Därefter stod fruktfrukost och skön långpromenad på schemat. En alldeles perfekt skön förmiddag har jag alltså haft. Nu sitter jag och funderar om jag borde äta lite lunch nu eller efter att att jag kommit hem från en stadsrunda. Jag ska äntligen fixa en hel del ärenden som jag skjutit upp + unna mig lite shopping i form av nya träningskläder. Lovley! Sen blir det agility med doggelito, kanske en sväng för att gratta fina Mia och eventuellt kolla in lite konst. Fårse vad tiden räcker till. Kräftskivan jag var bjuden till måste dock skippas pga tidsbrist + morgonskift imorgon. Det ska bli SÅ skönt att jag snart har lediga helger som normala människor. Endast en dryg vecka, varav två helger, återstår av sommarjobbandet före skriveriet av examensarbetet fortsätter. Augusti har flugit förbi i ett huj.

torsdag 13 augusti 2009

Yoga, I´m back

Mitt yogande har varit nästintill icke existerande sedan slutet av maj. Det kändes minsann idag då jag prövade på gymets astanga-timme. Jag kände mig stel som en älg och klumpig som en flodhäst. Bortsett från det var det ett skönt sätt att börja dagen med yoga kl 7. Ledaren var helt ok. Han verkade väldigt duktig även om han hade ett snabbt tempo och talade rätt otydligt så att jag ofta missade delar av instruktionerna. Definitivt inget pass för nybörjare vilket både var rätt skönt samtdigt som min kropp kändes som en nybörjares idag. Det lär nog bli bättre småningon. Förhoppningsvis blir det yoga minst en gång till i veckan under hösten.

Annars är de bara jobb som gäller som vanligt. I helgen är jag faktiskt ledig vilket är en ovanlighet och jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på(!) ..för det känns somom jag borde göra nåt som normala människor gör på helgerna. Vad gör normala människor? Det jag i och för sig b o r d e gör är att skriva på mitt arbete. Fick nyligen veta att nästa deadline antagligen är om typ 2 veckor- men om det finns det fortfarande ingen inormation någonstans på arcadas sidor och inte heller min handledare vet vad som gäller. Tjo. Om detta stämmer så lär jag inte bli färdig före julen. Bara ett år försenad.

Nu blir det powerwalk med hunden före det bär av till kvällsskift.

torsdag 6 augusti 2009

Fru Fellman, två månader gammal

Som jag skrev som kommentar till mitt hysteri-inlägg; Det var för mig en mysterium hur jag kunnar gå upp flera kg på en såpass kort tid, men insåg att semester god mat en hel del semesterdrickande följt av oregelbundna arbetstider= oregelbundet ätande gjort att kroppen blivit i obalans = ohälsosamt. Jag har alltså inte gått upp på ett sätt som kroppen mår bra av och därför tror jag inte heller jag trivs i den för tillfället. Efter en vecka eller två med hälsosammare rytmer och mat som kroppen mår bra av så kommer nog även jag att göra det- oavsett vad vågen visar.

Idag firar herr och fru Fellman två månader som ett äkta par. Det har vi firat, och firar, genom att spendera eftermiddagen och kvällen tillsammans. Kvalitetstid tillsammans. Jag känner mig lyckligt lottad över att få vara fru Fellman, över att ha hittat denna man som gör mig så lycklig..!

Nu fortsätter kvalitetstiden på rautalampivägen <3

onsdag 5 augusti 2009

Attitydförändring

Förmiddagspromenaden gav mig lite perspektiv och nya tankar. Min attityd är förändrad, det är slut på klagandet över denna självförvållade situation och stället sätts all energi på att göra nåt åt saken.

Hello bIG Linn

Under juli månads tid har jag bytt en hel del arbetsturer för att möjliggöra en lite längre ledighet, 6 dagar, i skiftet juli- augusti. Det medförde förstås att det blev många jobbputkin och en seriöst trött Linn. Semestern jag hade väntat och längtat efter tog nästintill slut efter två dagar då jag blev sjuk. Kämpade på ett tag m h a värkmedicin men var slutligen tvungen att ge upp och åka hem i förtid. Fantastisk timining. Jag är något irriterad.
Och på tal om irriteande ting; För en dryg månad sedan skrev jag att det skulle bli rensning av onödigheter. Det blev det inte och jag skyller mitt nuvarande tillstånd på skiftesjobbet. Skiftesjobbet gör framförallt att jag inte orkar träna som jag vill, gör att jag blir så trött och slut att jag inte orkar laga riktig mat vilket slutar i att jag äter vad som finns till hands.
Hade inte vägt mig på ca 1,5 månad före igår. Kände på mig att det var bad, särskilt då jag börjar få komentarer om mitt utseende. Välmenande I guess, men jag kan läsa mellan raderna. Well, vågen gav ju inte så happy resultat så nu banne mig får de vara nog med dålig livsstil. Jag önskar jag kunde vara som min goda vän och fira då jag gått upp två kilo, men det är svårt att fira då man känner sig som en valross så för min del blir det nu seriöst projekt: dumpa späcket.
Jobbigt nog är jag ännu såpass förkyld att jag inte kan bege mig ut på en förmiddagslänk eller dylikt, men en ordentlig promenad före jobbet ska väl flunssan klara av..

tisdag 28 juli 2009

minisemester

Tystheten den senaste tiden har helt enkelt berott på att jag inte gjort annat än jobba. Jag har jobbat in en massa turer, bytt och haft mig så att jag kan ha en minisemester i österbotten från och men imorgon eftermiddag! det känns nästan ofattbart att jag ska göra nåt annat än jobba, vara nån annanstans och få umgås med min man och vänner utan att se på klockan och tänka att jag strax ska iväg på jobb.
Minisemestern kommer till stor del tillbringas på villan om vädret blir så vackert som lovats har, på lördagen får vår lilla guddotter officiellt sitt namn och däreutöver hinner vi förhoppningsvis träffa kära vänner.
Jag har bara jobbar en knapp månad nu men är ändå så slut att jag knappt orkar träffa människor, träna och allra minst skriva på examensarbetet. Jag hoppas verkligen att jag hinner fixa det under mina två lediga veckor i september-för det är min nuvarande plan.
Träningen har jag tagit tag i nu med hjälp av personliga tränaren på gymet som jag ska träffa för andra gången idag. Ska bli roligt och intressant att se vad hon hittat på för roligt..:) dessutom ska jag pröva på gymets nybörjaryoga ikväll och se om det är astangayogainspirerat som jag kan gå på tills astangan börjar i höst igen eller om det mest bara är avslappning.

Idag har jag fixat nytt pass och körkort och börjar så småningom bli ett med mitt nya namn.

måndag 13 juli 2009

snöbollseffekten

Jag har haft en skön ledig söndag idag. Halva dagen. Vi sov länge och tog en skön promenad längs arabiastranden, satt oss på "berget" och åt glass och hade det allmänt gemytligt. M e n sen blev Frank akut-tillkallad till jobbet, åkte till nattskiftet typ kl 16 på dagen, och då fick jag plötlsigt megaångest då jag insåg att NU har jag världens chans att jobba på mitt examensarbete eftersom jag nyss fått ny feedback av handledaren. Men nej. Jag har haft fram arbetet på datorn heeela eftermiddagen och kvällen men har inte förmått mig göra annat än stirra på den röda, gula, lila och orangea texten och vet inte var jag ska börja. Tyckt allmänt synd om migsjälv kan man också kalla det. Så synd att jag käkade upp Franks kvarvarande glass ur frysen (sorry honey, jag köper mera imorgon). Sen spann ångesten vidare då jag sökte bostäder på nätet och insåg att vi aldrig kommer ha råd att köpa nåt annat än en svettig skrubb i butt-raiskar-kontula. Det blev jag exta övertygad om då jag sökte fys-jobb på nätet och insåg att det inte finns nåååånting- om du inte har erfarenhet eller vill flytta till kouvola. Det vill jag inte. Fast där kanske det är billigt att bo?? :P
Man kan alltså lugnt säga att min ångest rullade som snöbollseffekten och gjorde mig ännu mer uslig och handlingsförlamad. Som tur har jag jobb imorgon morgon så då MÅST jag göra nåt vettigt. Lediga dagar i ensamhet är tydligen ingenting för mig.

Nu fick jag ångest över att märka att klockan snart är 1 och jag ska upp om fem timmar. förbanne.

torsdag 9 juli 2009

workwork

Nu har jag snart jobbat en vecka men det känns somom jag jobbat huuur länge som helst. Totalt tillbaka i vardagen. Det är väl helt alright förutom att tiden inte räcker till. Eller den skulle väl räcka till om jag inte som så mycket. Idag stängde jag tydligen av mitt alarm och sov sött bort största delen av förmiddagen vilket betyder att jag inte hinner med mitt inplanerade träningspass vilket i sin tur gör mig irriterad och på dåligt humör. Ei näin. Härefter blir det skärpning med uppstigningen de dagar jag jobbar kväll.
Som vanligt missar jag också det mesta som händer eftersom jag nästintill jobbar alla helger. Det ger bra med pengar, visst, men jag börjar seriöst känna att det kanske inte är värt de extra pengarna längre...

Förutom jobbet så har jag jag även återupptagit jobbet med examensarbetet. Motvilligt. Men nu banne mig ska det bli färdigt! jag är så innerligt trött på att sätta tid och energi på det. Passligt nog har jag kväll + natt idag så inatt blir den ex. arb för hela slanten. Nu upp på cykeln och iväg till ett härligt 19h skift.

fredag 3 juli 2009

Sista semesterdagen..



Yes det är det idag. Och hur har jag njutit av den hittills kan man ju undra- jo, tagit en promenad med hunden i regnet, rensat golvbrunnen i badrummet och ätit broccolisoppa. Låter underbart, eller hur :P. Well, det känns nog helt alright att börja jobba. Jag ser väldigt mycke fram emot att dra in lite pengar igen. Men lite surt var det nog att bli bjuden på VIP fest första helgen då jag förstås jobbar natt. Såna tillfällen är det extra tråkigt att jobba treskiftesjobb som innefattar helger. Det positiva är förstås de extra pengarna som rullar in.

Nu då semestern är slut är det även slut på de dåliga vanorna! dags att skärpa till sig och hoppa på hälsokärran igen. Detta innebär planera maten bättre, minimera uteätandet, alkoholen, småätandet, sockret. Rensa bort skiten helt enkelt.

Här kommer några glimtar från semesterns höjdpunkter:













Nu ska jag planera matschema för inkommande vecka och sen drar jag till Drumsö för att träffa min lilla guddotter som säkerligen vuxit massor sen sist.

onsdag 1 juli 2009

Mitt nya hem.



Jag kimppalottar i helgen och ska naturligtvis vinna huvudpotten vilken innebär att vi kommer att köpa denhär: http://www.oikotie.fi/myytavat+asunnot/kerrostalo/lauttasaari/helsinki/1537980 lägenheten.
















...drömma kan man ju alltid.

Juni är över. Välkommen verklighet.

Nu känns det äntligen som om jag hunnit landa i verkligeheten och återhämtat mig. Eller äntligen och äntligen. Det har varit en otroligt skön och händelserik Juni månad man jag blev även otroligt trött och slut.
Korfu var fantastiskt vackert. en grön och lummig ö men höga berg och klart vatten. Vi hann åka båt, rida, hyra bil och bara ta det lugnt under veckan där. Jag blev riktigt hästbiten och vore det inte för de höga priserna skulle jag gärna börja rida på nytt. Jag kunde definitivt tänka mig att åka tillbaka till Korfu men då kanske hyra en lägenhet tillsammans med vänner. Fårse. Å andra sidan har vi nu seriöst påbörjat vårt sparprojekt inför framtida lägenhetsköp, så så mycke extra resor lär det inte bli inom den närmaste framtiden.
Vi har sprungit på två lägenhetsvisningar i veckan. Roligt men lite nedslående att inse att vi knappast någonsin kommer att ha råd med vårt drömhem. Åtminstonde inte om vi vill stanna i Helsingfors. Vi kommer dock förtsätta rekognosera fastighetsdjungeln och förhoppningsvis hittar vi den rätta bostaden för det rätta priset på det rätta stället i nåt skede. Före det skall jag dock bli färdig och förhoppningsvis få jobb så vi överhuvudtaget får nåt lån.
Sånt sysslar jag med då jag egentligen borde fixa färdigt mitt slutarbete. Inspisen är på noll och jag har inte ens sett på det på en månad. Min plan är att fixa det under sommaren nattskiften då jag ändå inte sover. Förhoppningsvis har jag mycket nätter, heh. Det får jag reda på på lördagen då det är slut med semestrandet för min del och jobbet tar vid för en obestämd framtid framöver. Lite obehagligt att inte ha nån aning om när jag kommer ha ledigt nästa gång...

söndag 14 juni 2009

So long

Livet som gift kvinna är skönt. Nu har vi tagit igen oss några dagar och laddat upp inför resan genom att göra ingenting. Lyxigt värre alltså. Ingenting betyder ligga i soffan och mysa då regnet smattrar utanför fönstret, sova länge, sitta på terass, vara ute till 5 på morgonen, ta gemensamma promenader med hunden, ätit fräscha avocadosallader...sånt.
Nu har vi packat våra nyinköpta väskor och är båda lite för upp i varv för att gå och sova även om vi ska stiga upp tidigt imorgon. Stiga upp tidigt för att fortsätta det sköna livet i form av all-inclusive leverne i en egen bungalow på Korfu. Hur skönt kan livet bli riktigt?!

torsdag 11 juni 2009

Smack me, I 'm married!



Yes, vi sade båda "ja" och är numera mrs and mrs Fellman. Jag övar på mitt nya namn. Det är vierd men nog lär det bli en del av min identitet småningom.





Bröllopsdagen var solig men kall. Jag är bara glad över att det inte spöregnade. tack för det. I och för sig hade det bog livit en alldeles underbar oavsett regn. Jag log mer än jag antagligen någonsin gjort, i kyrkan tänkte jag t o m att "nu måst jag sluta le lite" men det gick inte att sluta. Det var en helt igenom härligt vacker och lycklig dag, men många känslor på ytan, fina tal, vacker sång och underbara människor som delade den med oss. Inte att förglömma god mat, superb service (tack www.hastoskatan.com) , perfekt band och härligt galet folk som dansade hela natten lång. Once in a lifetime-vekligen.






Nu bara njuter vi av att vara hemma i Helsingfors. Njuter av att vara man och hustru, av att ha ledigt tillsammans och bara göra vad som faller oss in. Snart drar vi iväg på bröllopsresa...det har jag nästan hunnit glömma bort i all bröllopsyra så det känns nästan som en extra bonus nu då jag insåg att vi ännu har den att se fram emot.
Kan livet bli skönare? jag är löjligt lycklig.

fredag 5 juni 2009

En dag

En dag kvar. Jag vägde mig nyss och kunde konstatera att jag inte lyckats gå upp det halva kilot, snarare gått net ett så nu är jag nervös över hur klänningen ska sitta. Stressen har tydligen gjort sitt även om jag varit noga med att äta bra och bara tränat två passa denna vecka...

Förutom en hel del planeringsmöten och fixande så har håret fått en ny färg och naglarna förlägning. Det ska bli intressant att se om slutresultatet blir om jag planerat då allt, hår, smink, kläder, smycken är på plats. Lite nervöst, särskilt med tanke på att jag ändrat om frisyren sedan provkamningen. Mindre smart.
Nåja, det lär nog bli en bra dag oavsett hur jag ser ut.

Idag gäller det sista av fixandet, dubbelkolla morgondagens schema, äta middag med systrarna och C och gå och sova tidigt.

lördag 30 maj 2009

Det närmar sig

Dagen med stort D närmar sig med stormsteg och nu börjar det kännas verkligt. Idag hämtade jag min vackra klänning vilket nästan kändes overkligt. Jag har prövat den så många gånger så det nästan känns somom det inte är min, att jag inte ska ta hem den. Men nu är den hemma! Tamburen är fylld av väskor som vi ska ta med oss upp till österbotten imorgon. Väskor som inehåller såväl vanliga vardags-, tränings- och festplagg såväl som den klänning jag endat ska använda mig av EN dag i mitt liv. Dessutom en del vackra skimrande ting som jag ser fram emot att bära. Jag saknar dock fortfarande ett armband, en väska och nåning eventuellt värmande över axlarna... det första och det sista lär jag väl överleva utan, men en väska hoppas jag att jag hittar i karleby. Dessutom har jag inget gammalt och inget lånat ännu...iik, hur ska detta sluta?

Att planera ett bröllop i en stad som ligger flera hundra kilometer borta är ingenting som jag rekommenderar. Det har varit komplicerat och stressigt att få allt att funka, fixa och trixa med människor och möten och tyvärr blir vi även tvugna att springa på en massa möten den sista veckan före bröllopet, men jag ska se till att koppla av och njuta av den sista tiden före också. Se till att ha lite gemensam tid för att göra ingenting tillsammans.

Ja, nu börjar det verkligen kännas att nåt stort är pågång. Härligt spännande och förväntansfullt.



Jag ska göra mitt bästa för att inte förvadlas till en bridezilla...

torsdag 21 maj 2009

Bröllopsrus

Jag befinner mig i väntans tider. Nånej, inte gravid. Väntan på bröllopet...stress inför bröllopet. Ja, stressen börjar bli påtaglig nu. Mest av allt är jag stressad över det jag tror att jag glömt. Hoppas jag inte glömt alltför många viktiga saker iallfall.
Tacka vet jag vänner och familj som fixar, planerar och grejar!
Efter tusen timmar (minst!) av sökande efter de rätta smycken hittade jag dem äntligen igår. Förutom armbandet som jag helt enkelt får klara mig utan om det inte dyker upp nån dag då jag spatserar på stan. Imorgon ska klänningen prövas en sista gång, rinägarna ska hämtas och några små saker införskaffas. Sen börjar det vara slut på riktigt konkreta saker att fixa för ett litet tag och iställer gå igenom detaljplaneringen så att allt klaffar på den stora dagen och att alla ansvarspersoner är utsedda. Vem ska hämta blommorna tex..? det vet jag inte. sånt. Programblad och bordsplacering är under bearbetning. Många loose ends som måste knytas ihop, men så många kan inte fixas helt klart före strax före vilket är lite frustrerade och får mig att känna mig ännu mer övertygad om att jag glömt nåt. Iik. Imorgon ska jag skriva en ny detaljlista och gå igenom ALLT steg för steg. Men trots att det är spännande och stressigt nu så är det ack så roligt!! pirrigt och skoj. Nu fokuserar jag på dethär, allt annat får vänta. Jag skjuter medvetet bort allt som framförallt har med examensarbetet att göra, det dåkiga samvetet. Because this is once in a lifetime. Sådeså.

Dethär har David och Camilla knåpat ihop! :) http://www.linnochfrank.com



Detdär kommer vara vi vid Hästöskatan.

torsdag 14 maj 2009

kämpat i onödan

Senaste veckorna har varit stressig och kämpiga. Jag har varit såpass stressad att jag inte ens tagit mig tid att skriva nån rad här. Dessutom så har jag inte haft nåt annat liv än skrivande, så hur intressant det är att läsa om kan ju diskuteras.
Well, nu kan jag tyärr inte stoltsera med att arbetet äntligen är färdigt och presenterat förra tisdagen-vilket var målet med kämpandet. Nej, tiden räckte inte till och jag hann inte med de ändringar granskaren ville att jag skulle göra. Luften gick ut mig, förra helgen spenderade jag i ett lindrigt deprimerat tillstånd och steg inte upp ur soffan för annat än att hämta glass eller gå ut en runda med hunden. På måndagen bestämde jag att det får vara nog och har därefter ryckt upp mig lite mer för varje dag. Idag har jag haft en ritkgit bra dag som inleddes med morgon HOt yoga och en solskenspromenad med en glad hund, god frukost och sojalatte med ett par bitar mörk choklad. Jag har med andra ord njutit av tillvaron på bästa sätt. Nu borde jag dock ta fram arbetet igen och göra de sista ändringarna-vilket lär bli en hel del sist och slutligen-suck. För även om jag nu kommer få mina papper först i oktober vill jag ju lämna in skiten så det inte hänger över mig hela sommaren. Inspirationen och orken för att ta itu med det vill dock inte infinna sig. Mycket hellre surfar jag runt och låter mig bli inspirerad av bröllopstårtor, vackra lägenheter, bröllopssmycken, bröllopsvalser...åh-det var ju precid DET jag skulle syssla med justnu. Bröllop och bara bröllop. ja och träning då förstås. Njuta av de sista veckorna av planering utan att behöva tänka på varken studier eller jobb.
Well, åtminstonde får jg studierabatter ett litet tag till. tjo.

tisdag 21 april 2009

tröstshopping

Denna dag började alldeles utmärkt med ett svettigt pass Hot Vinyasa. Därefter fortsatte den helt okej nån timme tills jag skulle börja skriva på arbetet. Jag fick inte upp den nödvändiga infon från min mail för att kunna fortsätta skriva. Trodde det berodde på min systers mac, att den inte var kompatibel med programmet..kämpade en stund. Kämpade sedan med att få nätet att funka på min dator. Förgäves. Jag fick lov att åka hem, trots att jag lovat finna still hands för min flunssiga syster, bara för att konstera att det inte gick att öppna dokumentet handledaren skickat på varken min eller Franks dator. Klockan var i detta skede redan 17 och jag skickade lönlöst ett mail till min handlare om att hon måste skicka det igen. i nån annan version eller whaterver så jag kan öppna skiten. Saldo för dagen var alltså frustration och enorm huvudvärk samt förhöjd stressnivå. En dag har gått till spillo. En dag av icke-skrivande är väldigt mycket med tanke på att jag bara har 7 dagar kvar . Sen ångeståt jag choklad och en bulle och fick ytterligare ångest över att jag av nån andlening känt behov av att försöka lindra frustration med fett och socker. Det fungerar ju bevisligen inte. Tvärtom gör det saken värre.

Well för att rädda denna usliga dag har jag tröstshoppat böcker från adlibris. Dessa tre kommer inom kort finnas i min bokhylla:


"Kraften bakom yoga" har jag länge funderat på att köpa, Yoga Anatomy var ett impulsköp som vädjade till min fysioterapeutiska sida. Jag ser fram emot att få sitta och läsa och bläddra i dem, låta mig inspireras!


Skönhetsbibeln är för mig ett lustigt och annorlunda köp. Men jag blev nyfiken och inspirerad av http://malenami.com och tänkte, äh, en bok till i hyllan är väl aldrig fel. Jag älskar böcker och minst EN skönhetsbok borde väl alla kvinnor äga! eller? snart gör jag det iallfall. Jag har inga höga förväntningar om att mina celluluter eller rynkor mellan och under ögonen ska försvinna, men man kan ju alltid hoppas.

Nöjd över mina köp kryper jag nu i säng för att motvilligt dra mig på jobb imorgon. Skulle egentligen inte alls ha tid för att jobba, men lyckades på inga vis, trots envisa försök, få bort jobbturen. So I do what I have got to do. m a o krypa upp ur den sköna sängen kl 06.2o imorgon. hui.

måndag 20 april 2009

en måndag i mitt liv

Jag skulle ju inte stressa. Mitt nuvarande tillstånd kommer farligt nära seriös stress, men man kan också kalla det kämpande. Det jag nu alltså kämpar med är mitt kära examensarbete som verkligen känns som ett evighetsprojekt. Jag hoppas nu och kämpar hårt för att evigheten tar slut om två veckor. Det vore alldeles obeskrivligt skönt att hinna, läma ifrån mig arbetet och aldrig behöva fila eller ändra eller srkiva på det igen. Jag gör mitt bästa.

Efter en hel massa dramatik mår lillatösen bättre. Hon får äntligen fokusera på att växa till sig och bli starkare. Jag hoppas innerligt att detta håller i sig och att inget oförutsett händer igen. Nu längtar jag massor efter att få träffa henne igen, börjar bli länge sedan sist. Hon har tydligen ändrat massor under den senaste veckan, den lilla kämpen!

För att reducera stressnivån, hjälpa mig med att fokusera och må bra har jag unnat mig 10ggr kort till HotYoga timmar. Det är dyrt, men det är värt det. Det blir perfekt avbrott nu då jag skriver som en tok, och perfekt förberedande inför bröllopet. Ibland måste man komma ihåg att prioritera sigsjälv.

Nu blir det promenad med hunden som står och piper vid dörren, fixande på examensarbete, möte med handledaren och sen ska jag unna mig ett träningspass före jag kommer hem och fortsätter skriva.

onsdag 8 april 2009

perspektiv på livet.

Det har hänt mycket den senaste veckan. Alldeles oväntat blev jag moster alldeles för tidigt. Det har inneburit mycket oro och sömnlöshet, men nu då både syster och lilltösen mår relativt bra har orosnivån sjunkit en hel del. Att plötsligt stå framför risken att förlora nån så nära ger perspektiv på livet.

Efter en intensiv helg gäller det att ta tag i vardagen igen, vilket jobbet hjälper till med rätt effektivt. På sätt och vis är det lite skönt att jobba lite nu över påsken eftersom det ger rutin och ramar in mina dagar. På fredagen ska jag även på möte med handledaren gällande slutarbetet. Det blir minsann intressant. Jag tänker INTE stressa har jag bestämt. Jag har prioriterat om.

Och föresten, om 59 dagar har jag en ring till på fingret och heter inte längre Linn Häggqvist.

Nu ska jag ta vara på solen och traska de 7kilometrarna till jobbet.

fredag 3 april 2009

tiden som försvinner

Minisemestern i vasa kom och gick och jag var ännu mera slut efteråt än före. Fantastiskt roligt hade vi, särskilt jag som skrattade non-stop hela helgen.

Nu rusar dagarna mest bara förbi utan att jag hinner med. Kraftlösheten, inspirations- och motivationsbristen är påtaglig och jag vet inte ritkgit hur jag ska orka ta tag i framtidsplaneringen igen. Inkommande måndag var det meningen att examensarbetet skulle vara inlämnat, nu har jag ingen aning om när det ska ske. Helst av allt vill jag hoppa av och börja på nåt helt nytt.

På måndagen blir det en jobbperiod igen så då drar jag iallfall in llite pengar och har nåt annat att fokusera på än att jag totalt misslyckats såhär långt detta år.

torsdag 26 mars 2009

Minisemester i Vasa

Blogginspirationen på noll. Kanske det främst beror på att det står stilla här. Nu är det klart att jag INTE blir färdig till sommaren, vilket enligt mina tidigare beräkningar inte skulle bli några som helst problem att fixa. Tji fick jag. Min handledare har inte hört av sig på många veckor och jag kan inte gå vidare före vi har haft vårt nästa möte. Jag tror jag ska hoppa av hela utbildningen.
Istället har jag kämpat med det sista med de jädrans protokollen från 2008 som verkligen verkar vara ett evighetsprojekt. Har aldrig tidigare förstått att de ska kunna vara så svårt att få tag på folk och bestämma några gemensamma sekunder på samma plats vid samma tidpunkt för att producera underskrifter. Detdär var ju bullshit- det är ju precis det som är fallet med min handledare (minus underskrifterna). Ännu saknas en del och jag villhelst bara bränna upp alltihopa. Trodde att allt skulle hinna bli klart före idag då jag åker iväg till vasa för en liten minisemester. I have to get away.

Det som nu håller mig vid liv är att bröllopsplaneringen går framåt, inte bakåt. Det stör mig dock nåt fruktansvärt att jag inte kan fokusera på det som jag vill och borde. Måst få bort alla papper före jag har ro till det.

Idag bär det somsagt av till Vasa. Nej, jag ska inte fira pampas nationaldag, det har jag blivit för gammal för...var för gammal redan förra året då jag knappt överlevde skräpet. Ikväll tänkte jag dock ta mig en titt in till Ollis, om man rymms in, och på fredagen blir det hemmafest. Umgänge med människor som jag tycker om är alltså tanken med långhelgen. Dessutom planerar jag ett besök eller två till WSC som jag saknar såå, och äta den bästa grillade gestostsalladen som finns att hitta i saluhallens Bistro samt traska omkring på stan i Vasa och njuta av lite nostalgi och av att förhoppningsvis kunna koppla bort energislukande problem.

tisdag 17 mars 2009

valentines day?

Nä, det är det väl inte idag. Frank har tydligen blandat ihop dagarna. Han kom hem med en påse full av presenter till mig, må-bra presenter. Kroppsscrub, bodybutter, nagel fix-kit, ansiktsmask... Motiveringen var att jag varit så nere ett tag och han tyckte jag behövde muntras upp och bli lite bortskämd. Bortskämd känner jag mig minsann och lyckligt lottad över att ha en så omtänksam pojkvän. Lite gladare har jag nog varit idag också.

Jag tänkter inte skriva om motgångarna idag. let´s focus on the good.

torsdag 12 mars 2009

<3

Jag har ryckt upp mig lite. halleluja, ännnu sker det under. Varför och hur jag gjort det vet jag inte riktigt. Eller tja, tanken på att jag snart ska gifta mig med den knäppaste, roligaste, hottaste och mest fantasktiska mannen jag känner gjorde väl sitt i saken. Jag bestämde mig för att försöka få lite perspektiv på saker och ting och om en massa andra saker skiter sig så ska iallfall inte bröllopet göra det. Gjorde ett ryck och har under kvällen skrivit en massa mail, bokat, frågat och fixat. Roligt är det dessutom. Till på köpet har stegringen nästan gett med sig så nu känns det. Det var tydligen psykologist. Ett symptom på min negativitet.

Nu saknar jag den fantastiska mannen en hel del, men hoppas han har några bra lediga dagar i åbo och kommer tillbaka med ny energi.

nehepp

Nähä, jag lyckades inte skaka av mig känslan av att "kanske bli sjuk" istället ligger jag i soffan med stegring. Ingen Yoga för mig ikväll :(.
Min motståndskraft verkar vara ickeexisterande trots att jag tycker att jag äter och tar hand om mig bättre än på länge. bortsett från stressande då.... Förhoppningsvis är det nåt snabbt övergående.
Nu ska jag försöka vara duktig och dricka te, läsa min bok och sova tidigt. förhoppningsvis är den lilla förkylningen som bortblåst imorgon.

ohno!

Jag har små känningar av att en eventuell flunssa är påväg min väg. Jag hoppas jag har fel. DÄrför beger jag mig nu iväg på en morgonlänk vilken förhoppningsvis bevisar motsatsen.

onsdag 11 mars 2009

medvind tack,

Idag blev det ingen träning överhuvudtaget trots att jag hade en smärre breakdown över alla småsaker som envisas att bråka och gå fel. Igen. Överdriven reaktion? utan tvekan. alla människor har dagligen små motgångar utan att skrika och gråta för det. men nuförtiden verkar även små motgångar få mig att tippa över kanten. Frank biter ihop, tack för det.
Iställer för träning blev det soffa, lite chips och DaCapo. Det fungerade inte alls så imorgon blir det träning x2, morgonlänk med Jonna och på kvällen blir det efterlängtad astangayoga som förhoppningsvis balanserar upp mig lite.
Lite flyt och medvind efterlyses.

tisdag 10 mars 2009

what a day.

Idag har det varit one of these days då en massa små saker går fel; trampar rakt i vattenpölar med dyra skor, missar buss och spåra-sådär precis framför näsan-och får vänta med de iskalla fötterna. Låst ut mig, och var till på köpet sjukt kissnödig, måste åka halva stan för att hämta nyckel och hann svära x-antal gånger för migsjälv under vägen. och missa en buss till.

efter kl 17 har väl inte så mycket gått fel dock, förutom att min handledare skickade ett mail och berättade att hon ligger hemma i feber vilket innebär att arbetet inte kommer röra på sig på ett tag till. med de börjar jag bli van vid. Hoppas hon tillfrisknar snabbt.

Positivare delar av dagen var en skön början med skogspromenad, lunch med Jonna....sen sket det sig somsagt fram till kvällen då positiviteten innefattat hemkommen man, en skön länk, hårfärgning och en god yoghurt. Ja, jag kan fortfarande ta vara på vardagens små glädjeämnen, men idag har det fanimej varit svårt. det har varit svårt de senaste veckorna.
Well, för att look on the bright side igen (because I´m so freakin bright and shiny these days) är att jag tar ut min frustration och irritation över att mina planer för våren totalskiterpåsig på träning. Jag får utan problem in 3,4 spinningpass+ några gympass+yoga+ett par löppass i veckan. Nu måst jag dock ta de lugnare med gymet igen efter att ha återupplivat min supraspintustendinit så jag knappt kan lyfta min högra arm över 90grader. det var kanske väntat egentligen med tanke på vikterna jag kört med. så nu e de vila på den fronten- och byebye snygga bröllopsaxlar(armar?) därför tar jag ut mig extra på spinningpassen. igår imponerade jag mig själv då jag lyckades pressa upp pulsen till 200. jag som inte ens trodde jag hade så hög maxpuls mera. Ikväll var jag dock duktig och lyckades med en å t e r h ä m t a n d e länk. hyvä jag, jag burkar inte vara så duktig på dedär med att ta det lugnt men det klarade jag idag.

Imorgon blir det Jonnalunch igen. Före de kanske lite gym och senare på kvällen definitivt spin 90min. Däremellan stirr på examensarbete och kanske jag till och med kan ändra eller tillföra en mening eller två.

måndag 9 mars 2009

Nya tag?

Ny tag var ju det som gäller idag, eller? Sov för länge, sen blev det en drygt en timmes promenad med Doggolito-vilket också är det mest produktiva jag gjort såhär långt. Jag har suttit och stirrat på mitt arbete igen. Ändrat lite forluleringar och flyttat om småsaker mest bara för att det ska kännas somom jag gör nånting. Jag hatar att vänta på att kunna fortsätta på riktigt. Känner hur mitt humör sjunker till botten igen, såväl som motivationen och inspirationen.

Så, allt som vanligt med andra ord. tyvärr. Om ett par timmar blir det seriös träning vilket jag hoppas får mig att må bättre.

söndag 8 mars 2009

Dagen efter.

En riktigt ordentlig dagen-efter-dag har jag haft idag. Vaknade och mådde helt alright, men jag hade säkert promille i blodet fortfarande....resten av dagen har varit seg och innehållit sovande på sängen slöande i soffan, inyttigheter och lit emer onyttigheter (har ätit så mycke salmiak att min mun är alldeles sjuk) Men det var det värt för jädrans kul hade vi. Började med en nice förfest men trevligt sällskap och lite singstar. Hade nästan planerat gå hem efter det men blev tydligen tillräkligt pågång få att dra ut och dansa med tjejerna. Och dansa gjorde jag!! trippla träningspasset må jag säga. trippla träningspasset i 10cm stilettos, hehe. det gick förvånansvärt bra att dansa gärnet i skorna, men idag kan jag knappt gå.
Det som kanske var mindre bra var alla våra shotpauser vilka gjorde att vi fick i oss lite väl många fisun under kvällens lopp...men somsagt roligt hade vi hela kvllen-ända fram till kl 5 då vi insåg att fersten tydligen är slut.

Justnu är jag alldeles tagen av bland annat dessa hemsidor
http://www.agentprovocateur.com,
http://www2.victoriassecret.com
Fullproppat med underbara underkläder..vill ha!

Ser nästan fram emot morgondagen då det är dags för nya tag igen. Träna, äta bra och kämpa med slutarbete. tjo.

torsdag 5 mars 2009

nervöst sammanbrott

Känslan av att stressen lättade lite höll i sig ungefär två sekunder. Nu känner jag mig så stressad igen att jag nästintill är handlingsförlamad. Jag börjag t o m inse att det finns en reell risk att jag inte hinner bli klar till 6.4 vilket skulle betyda att jag blir fördig först på hösten. Den tanken hade jag inte ens tänkt före igår. Idag har jag alltså haft en smärre panikatacksdag och förösker febrligt göra nåt på arbetet som i princip har inneburit att jag ändrar små löjligheter och kollat min mail 50 000 gånger för att se om min handledare har svarat gällande nästa möte. Saken är alltså den att jag inte kan göra annat än finslipa före datan har förts över från ett program till ett annat så jag kan börja analysera skiten och skriva resultat, analy, kritisk granskning och diskussion. Handeldaren ska höra av sig då datan är överförd till SSPS. Så once again väntar jag och väntar och väntar och håller på att bli tokig. Tiden försvinner och så gör även snart min möjlighet att få ut mina papper i juni.
I och för sig så spelar de kanske inte så stor roll om jag får pappren i juni eller början av hösten eftersom jag ändå tackat ja till vårdjobb i sommar. man jag bara orkar inte ha detta i bakhuvet längre. jag vill sätta punkt och frigöra denna energi för att möliggöra ork till annat i livet. jag är så innerligt trött på derhär nu. därför spelar det roll.

tisdag 3 mars 2009

Headhuntad.

Jag blev nyss headhuntad. De ringde från mitt "gamla" jobb och undrade om jag är intresserad av sommarjobb, att de gärna vill ha mig där för att jag är omtyckt och duktig. Vem kan tacka nej till det? Nånej. Jag har funderat massor på jobb och sommaren, undrat vem som anställer en nyutexaminera fysioterapeut i mitten av sommaren-jag hinner ju inte jobba i juni.... Så, eftersom jag får jobba från juli framåt behövde jag bara fundera på saken i två minuter före jag ringde tillbaka och tackade jag. Så nu är den stressfaktorn över. Får börja jobbstressa över hösten sen igen men nu släpper jag det för ett tag.

Klockan är redan 11.30 och jag har inte åstadkommit nånting idag. Usch för slöheten. Igår hade jag hunnit ta en morognlänk, tvättat och fixat massa smått och gott vid denhär tiden. Kanske jag har socker-krabbis efter all salmiak jag åt igårkväll.

Well, nu blir det en liten promenad och sen ska jag banne mig sätta igång med examensarbetet om jag tänkt bli färdig till sommaren.

söndag 1 mars 2009

intensiv helg

Det känns somom denna helg har varat i många långa dagar. I fredags gällde tidig uppstigning, skolfix, frackutprovning (frank provade förstås, inte jag) kusins doktorsdisputation, lite skumpa lite mat, länk, och iväg på karonka efterfest som kom att inehålla en del dramatik och slutade på mejlans jour.
Fick lite småpanik då jag insåg att man borde ha långklänning på en så fancy fest. Drog ut hela halva klädskåpet och hittade en nästan hellång klänning-min studenklänning som inte sett dagsljus sedan år 2003. Den gick på mig och den fick helt enkelt duga som räddaren i nöden.

Igår njöt jag av en fantastikst härlig dag på isen tillsammans med två bus-pudlar och trevligt sällskap. Skönt värre. Sen bar det igen av på fest, hem till syster på drumsö. Mycket god mat och trevligt sällskap. Vi fick t o m med oss lite trevligt sällskap hem från festen, nämligen ett stycke syster som nyss stack iväg hem till Åbo.

Nu har jag en liten paus i mitt inmatande av frågeformulär. Jag har endast 5 veckor på mig att fixa färdigt slutarbetet så nu hjälper det inte att det är söndag-vilodag-utan idag ska jag jobba till s jag ser siffror då jag blundar. Eller kanske snarare tills övernattningsgästerna Mikaela och Raikko dyker upp.

onsdag 25 februari 2009

bilagor ut genom öronen

Idag har jag haft en bra med kanske inte världens mest produktiva dag. Började dagen med fixande av protokollbilagor, sen blev det liten hundrunda, lunch i arcada, promenad med Jonna och hunden, lite mer bilagor, gym och spinning, mera bilagor och nu är snart dagen slut. Bilagorna torde dock vara nästintill under kontroll nu! halleluja-äntligen. ska bara dubblekolla lite budgetgrejsimojs. men SEN.
Särskillt nöjd är jag dock över att jag rört på mig nästan 4h idag! ca 1,5h promenad i solen, 1h hård gymträning och 1,5h spinning. hyvä Linn. Kanske det finns hopp om bröllopsform ännu. Man borde kanske satsa på fasta fram till påsk...

Imorgon är handledaren tillbaka på jobb vilket betyder att jag får de resterande frågeformulären så jag kan fortsätta med min examensarbete. Hoppas. Dessutom ska jag på fysioterapi, astangayoga och smoothiekväll på nationen. Det lär bli en bra dag även imorgon.

tisdag 24 februari 2009

home sweet home

Back in Helsinki. Långhelgen försvann extremt fort. För fort. Hade gärna hunnit träffa ytterligare några vänner och haft mer tid för de jag träffade. Men såhär är det ju alltid, tiden räcker ungefär till hälften av det jag planerat.
Nu saknar jag igen. Saknaden och frånvaron av att träffas nästintill dagligen, konkret ta del av varandras vardag blir så stor då vi ses.... Det känns jobbigt och tråkigt. Samtidigt känner jag att jag trivs bättre och bättre i helsingfors och den känslan blir påtaglig och konkret då jag varit borta några dagar. Det är skönt att komma tillbaka. Skön att komma hem. Önskar bara jag kunde flytta ner några viktiga personer hit så skulle det vara perfekt.

Nu blir det slutarbete för hela slanten. Absoluta deadlinen är om 6 veckor så nu finns det ingen tid att slösa.

torsdag 19 februari 2009

slutspurt

Dricker mitt goda morgonte i lugn och ro och njuter av att varken behöva stressa eller känna mig särkillt trött. Idag vaknade jag strax efter kl 6 trots att jag planerat stiga upp 7.30. Tydligen börjar min kropp vänja sig vid tidiga mornar nu-passligt till slutet av praktiken. Och på tal om slut av praktik så sticker jag strax iväg till min näst sista praktikdag. Lite skönt känns det på sätt och vis, samtidigt tråkigt. Idag ska jag säga hejdå till den allra underbaraste och stålande av 8mån lillkillar. Han kommer stanna kvar i minnet för alltid...hoppas allt går vägen. Ska inhandla nåt trevligt åt min handlerare och hela gänget idag som ett STORT tack för den bästa praktiken ever.

För att övergången från en händelserik praktik till ett evigt, maniskt skrivande ska gå smärtfritt tar vi oss en minisemester i österbotten, strating imorgon kl 15.30 då vi hoppar på pendolino upp till kokkola. Eller, tja, huvudsaken är faktiskt att träffa våra vänner och det var ju en fantastikst bra tidpunkt att åka den helgen jag antagligen kan koppla bort allt annat allra mest. Det lär bli pudelbus hela helgen :)

onsdag 18 februari 2009

lyx-onsdag

Jag har försökt unvika att fylla bloggen med endast tjat och gnat, därför har den inte tillkommit nya skriveriet.

I måndags var jag ÄNTLIGEN på det första gym + spin-passet på evigehter. Skönt var det och jag förvandlades i en handvändning till en ny människa. Igår hade jag grym träningsvärk i armar och axlar, vilket delvis förstås berodde på träningstorkan, delvis för att jag körde igång ett nytt axelprogram. Insåg, då jag läste nya Fitness att jag i långa tider glömt bort baksidan av axlarna, så nu inleder jag projekt "träna armar och axlar mångsidigt". Kanske mår min problemaxel bättre av det också...
Idag hade jag tänkt ta ut mina nya löpningsskor på en tur, men är fundersam om det är lite väl kallt..det lär jag märka under promenen med Cafu som inleds så fort grabbarna vaknar. I falla av överdriven kyla blir det nog ett varv på gymet före min kvällspraktik börjar. Kvällspraktik betyder idag att jag följer med en klient till gymet i två timmar. Ja, och så fick jag sova ut! kl 08.25 vaknade jag alldeles pigg och utvilad! Vardagslyx!

söndag 15 februari 2009

sista veckan

Det blev definitivt ingen träningshelg denna helg. Är inte riktigt sjuk men inte rikgtigt frisk. Frustrationen är total. Istället har jag legat under filten, ätit onyttigheter och blivit tjock. Lite iallafall. Det känns dock redan aningen bättre efter en solskedpromenad.
Strax ska jag iväg till Esbo för att fira morfars födelsedag, sen ska jag förbereda mig för min sista praktikvecka. Nu börjar det nästan kännas lite skönt att den är över så jag hinner och orkar ta itu med allt som ligger på hög och väntar på att bli gjort. Ja, och de efterlängtade "sovmornarna". Jag planerar stiga upp senast 8.30 då jag inleder min skrivperiod, det känns lyxigt efter 6 veckor av uppstigning kl 6.00. omänskligt tidigt. Inkommande vecka kommer jag dock att ha två kvällspraktikdagar så jag får tjuvstarna med sovmornarna.
På fredagen bär det av till österbotten för en semester i form av långhelg tillsammans med vännerna Ylva och Viet och deras lilla busunge till pudel. Det lär bli mycke hundbus :). Dessutom ska jag ÄNTLIGEN boka frissa och smink för sommarens viktigaste händelse. Hoppas det finns tider kvar.

fredag 13 februari 2009

förbanne.

..och så fick jag hosta. Såndän äcklig hosta som gör ont i bröstet och gör att det kittlar irriterat i halsen hela tiden. förbanne. när ska jag få bli frisk!!??? jag hade inplanerat träning hela helgen, och jag tänker inte ge upp den planen ritkgit ännu. kanske blir jag mirakulöst botad under dagens lopp. Om inte tänker jag krypa under täcket och inte stiga upp före måndagen. Jag blir så arg.

onsdag 11 februari 2009

vardagslyx

Vattengymnastiken gick helt alright, ingen drunknade och jag blev inte knivhuggen i spurgu-Mårtensdal. Mina skor fungerade som de skulle och jag kände mig fabulous! ;)

Glömde nämna att jag faktiskt gjorde några impusköp idag också. Hälsosamma och bra sådana dock. Denna bok kunde jag inte motstå, så nu ska jag svarva mina armar ordentligt till juni.


Dessutom unnade jag mig ytterligare inspiration, nämligen nyaste fitness magazine.

Dessa två godingar ska jag njuta av under täcket nu och för en gångs skull försöka börja sova i någålunda vettig tid.

Imorgon bli det yoga! can´t wait! :) har vilat i tusen år känns det som så ska bli underbart att få pressa kroppen lite igen.

shopping

Idag hade jag lyxen att shoppa under praktikdagen. Vi hade en två timmars paus och min handledare föreslog att vi stannar vid Sello, tar en kaffe och fördriver tiden. Så det gjorde vi. Jag började med att söndra glas på Robers coffe och sen hittade jag månadens fynd: Asics gel kayano. Norlmalt kostar denna sko 180€ men eftersom det var rea på förra årets modell, vilken är en annan färg och har en lite annan snörning än modell 2009 kostade denna pärla 99,90€. Ett kap enligt mig. Särskillt eftersom jag tänkt investera i nya löpskor ett bra tag nu.


Dagens köp nummer två
Nike Zoom Trainer Essential Women's Training Shoe!
Eftersom jag bokstavligen använt sönder mina nuvarande träningsskor under årens lopp var detta en nödvändighet. Designen och färgen var som gjord för mig så jah kunde inte annat än ta med dem hem.
Vad glad man kan bli av lite shopping! särskillt då jag vet att det är saker som jag verkligen behöver och som kommer att användas flitigt. Jag ska faktiskt börja med att använa mina nya Nike darling redan ikväll då jag drar vattengymnastik. Hoppas de är lika sköna som snygga!

lördag 7 februari 2009

sjuk?

Jahapp. Så blev jag sjuk igen. Två och en halv dag var jag frisk, eller lekte att jag var frisk kanske. Men egentligen känner jag mig inte så sjuk idag. Igår hade jag stegring och hade den värsta huvudvärken i mannaminne, inte ens receptbelagd burana ville riktigt hjälpa. Idag hade jag lite förhöjd temp då jag vaknade, 36,7 (LÄS normalt har jag en temp på ca 35,5) men kände mig annars helt okej. När jag senast mätte var jag nästan nere på normala värden. Men snart har jag väl över 37 igen. För det verkar var anån typ av berg-och-dalbane flunssa dethär. Så, jag tvingar mig att vila och omvända min negativa energi till produktivitet och skriva färdigt min praktikuppgift.

Igår var jag sur och tvär över att missa en träff och bio med min Mia, som jag träffar alldeles för sällan. Frank var på jobbfest så jag tvingade Cafu att gosa med mig i soffan istället.

Idag missar jag en länkträff med min nyfunna träningskompis. Suck. Men ikväll kommer Carola och sover över och inorgon blir det övernattningsbesök av Mikaela så jag lär ha annat att göra än att tycke synd om migsjälv i helgen.

torsdag 5 februari 2009

slut på LinnElisabeth?

Jag har seriöst funderat på att avsluta denna blogg eftersom jag har en tendens att bara skriva då jag är irriterad eller på dåligt humör. Och jag vill ju egentligen inte vara en person som bara sprider negativ energi. Att skriva ner min frustration, irritation, ångest etc. är ett rätt lätt sätt att bli av med en del av negativiteten, men det kan jag egentligen lika väl göra för migsjälv. bara för migsjälv. det funkar lika bra. Så fårse om jag kanske försvinner snart. ska fundera lite till. för lite sorgligt vore det nästan. för migsjälv iallfall.

Kom hem från en skön yogatimme för en stund sedan. Tack Linda! det är så astangayoga ska vara, inte som intensivkursen jag var på i helgen..eller jag var bara där på fredagen pga flunssainvasion, anyway, det var mest avslappning och dragarens egna olika påhitt. har aldrig varit med om att man det kan vara möjligt att göra astangayoga till nåt så tråkigt! typiskt nog hade jag dragit med Frank och David som antagligen aldrig kommer försöka sig på yoga igen. synd.

Två veckor kvar av praktiken. Det känns nästan lite sorgligt. Roligt att det kan kännas så bra. Vad jag ska göra sen blir ju spännande att se. Skriva färdigt examensarbetet förstås, men sen!? har nån enorm jobbångest justnu. Ångest över att inte få nåt jobb och det blev inte bättre av att jag var på HUS rekruteringstillfäle idag och det enda jag fick som svar då jag sa att jag studerar fysioterapi är att de inte har ett enda vikariet eller en enda tjänst att söka justnu eller till sommaren! jobbigt. Men de löser väl sig på nåt vis det också..

onsdag 28 januari 2009

Inget nytt att rapportera. Jag är fortsättningsvis smärtsamt trött. varje dag. trivs dock på praktiken trots att jag känner att jag inte kan/orkar ge allt. Är fortfarande irriterad över att min kropp motarbetar mig fastän jag nu har vilat i två veckor. Har bestämt att försöka gå på yogakursen i helgen trots allt. Jag vägrar offra ännu mera av de som är viktigast för mig...de känns somom det är det ända jag har gjort i snart ett år. I hate it. jag tappar bort migsjälv.
Så, jag ska försöka på fredagen och om det verkligen inte alls går måst jag skippa lördagen och söndagen. men bara i värsta fall.
Ljusglimtar i vardagen är morgondagens besök av favoritvännen Ylva och hennes Viet.

tisdag 20 januari 2009

sönderfall

Fysioterapeuten gav mig några stretchningar för iliopsoas...tja, vem vet kanske hjälper de mot mina knäbesvär, kanske inte. Oavsett behöver de minsann tänjas ut, de va inget nytt. jag har bara varit lat.
På tal om stretch så har jag sträckt min högra hamstringmuskel. eller de e min egen diagnos iallafall. Suck och stön med mig. Felen och skadorna högar sig snart sitter jag väl i rullstol. Har en gammal skada sen min kampsporttid som nu tydligen blev provocerad av för mycket intensiv och hård yoga. så nu borde jag väl vila då igen. med betoning på borde. argh.
Klockan är 22.30 och jag orkar verkligen int vara vaken och vara irriterad på min icke-fungerande kropp mera. gonatt.